
För första gången på fem år kan vi tillsammans med IRM presentera positiva annonssiffror för medier med nyhetsjournalistik. Men våra siffror visar att det kan vara en tillfällig tröst för en prövad bransch. Måndag 2 november klockan 09.00 släpper vi vår årliga och unika mätning av annonsmarknaden för medier med nyhetsjournalistik. Anmäl dig redan idag till vårt webbsända seminarium, Positiv prognos – Annonsintäkterna ökar (lite), för att ta del av panelens samtal och en prognos för 2026 och 2027.

I del två av vår forskningsserie om Tiktok har forskarna Andreas Widholm och Rebecca Bengtsson Lundin studerat innehållet i GP, DN, SVT, TV4, Aftonbladet och Expressen. Resultatet visar bland annat att mediernas innehåll på Tiktok skiljer sig åt på flera sätt, men trots kortkorta videor lyckas de förmedla nyheter på klassiskt vis.
Djupdyk i ny unik data om vilka ämnen som dominerar, publiceringsfrekvens och användningen av plattformsfunktioner. Läs om hårda och mjuka nyheter, spridningsstrategier, och hur nyhetsredaktionerna balanserar publicistiska ideal mot anpassning till plattformens algoritmiska logik i strävan efter räckvidd och genomslag.

Hoten mot demokratin kommer från många håll: utländska påverkansattacker, desinformation, politiska lögner och konspirationer. Attackerna syftar ofta till att destabilisera vårt demokratiska samhälle eller för att uppnå andra syften som att påverka verklighetsbilden. Inte sällan står journalistiken, ibland enskilda journalister, i fokus för påhoppen.
I den här rapporten skriver forskare och journalister om motståndet mot de virala hoten mot demokratin och tar sikte på resiliens, motståndskraft, ansvar och vad vi kan göra för att svara på attackerna.

Masskjutningen på Campus Risbergska i Örebro är det hittills värsta massmordet i Sveriges historia. En omskakande händelse som väcker frågor om etik, ansvar och hur journalistiken, medierna och myndigheterna hanterade denna kris och nyhet. Vad är journalistikens roll under en kris? Vilka konsekvenser får de publicistiska besluten? Hur påverkas allmänheten av rykten på sociala medier? Var sökte människor information? Och hur fungerade myndigheternas kriskommunikation?
I Mediestudiers Årsbok 2025 sammanfattas tillståndet för den svenska journalistiken och flera nya trender presenteras. Efter några stabila år minskar antalet redaktioner samtidigt som antalet gratistidningar ökar, troligen tack vare mediestödet. Journalistiken fortsätter att pressas av politiken och ekonomin, samtidigt som de globala aktörerna fortsätter att vinna både publiken och annonspengarna. Läs också om två beredskapsmål för public service och om hur konstruktiv journalistik kan locka nyhetströtta.
Sedan valet 1979 har valbevakningen i svenska medier studerats för att förstå journalistikens roll i den demokratiska processen – och för att säkerställa att medier inte ger strukturella fördelar för det ena eller andra politiska partiet. Här kan du läsa, titta och lyssna på resultaten från den senaste undersökningen som gjordes vid valet 2022.
De stora techjättarna fortsätter att växa på den svenska annonsmarknaden. Samtidigt fortsätter kräftgången för medier med samhälls- och nyhetsjournalistik. Frågan är vilka konsekvenser detta får för journalistiken och hur svenska medier långsiktigt ska klara kampen mot den stenhårda konkurrensen från globala mediehus och streamingtjänster.
Att rapportera från krigs- och konfliktområden är en av journalistikens svåraste utmaningar. Efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Institutet för mediestudier tagit en närmare titt på hur svenska medier skildrat kriget.
I vårt nyhetsbrev får du information om kommande rapporter och seminarier, samt andra nyheter från oss. Direkt till din brevlåda!