Pågående forskning
Här kan du läsa om några av de projekt vi arbetar med just nu. Några pågår under längre tid, andra är årliga. Dit hör till exempel De vita fläckarna och annonsförsäljningen i nyhetsmedier.
Massmorden i Örebro
Den 4 februari 2025 inträffade den hittills allvarligaste skjutningen i Sverige. En för polisen okänd gärningsman mördade tio personer, skadade flera och sköt sedan ihjäl sig själv på Campus Risbergska i Örebro.
En så fruktansvärd händelse väcker många publicistiska och etiska frågor. Därför genomför vi, i samarbete med forskare på JMG vid Göteborgs universitet, en studie om hur medierna rapporterade och reaktionerna på sociala medier. Vi studerar också till vilka nyhetsmedier och andra kanaler boende i Örebro och i övriga Sverige vände sig för att få information, hur de värderade mediers och myndigheters kommunikation och vilka rykten de trodde på eller förkastade.
Ansvarig för studien är Bengt Johansson, professor vid JMG, och i forskargruppen ingår även Emil Östlund, Sofia Johansson, Pavel Rodin och Gabriella Sandstig. Alla verksamma vid JMG.
Rapporten presenteras under första kvartalet 2026.
TikTok-generationen
Ungas mediekonsumtion i en tid av digital desinformation
Projektet undersöker hur unga navigerar i informationsflödet på TikTok – en plattform där nyheter blandas med desinformation. Trots att tre av fyra 00-talister i Sverige använder TikTok saknas större studier om innehållet och källkritiska utmaningar vid nyhetshändelser.
Målet är att generera forskningsbaserad kunskap om plattformens demokratiska risker och möjligheter samt att stärka journalistikens närvaro där unga finns. Projektet leds av Andreas Widholm, docent vid JMK, Stockholms universitet, tillsammans med fil dr Torbjörn Rolandsson. Roskilde universitet, och fil dr Rebecca Bengtsson-Lundin. Umeå universitet, vars expertis spänner över journalistik, digitala plattformar och visuell kommunikation.
Projektet genomförs med stöd från The Hamrin Foundation, Susanne Hobohms stiftelse och LO.
Sju svenska EU-val – mediebild och kampanjer
Sverige har varit med i EU i 30 år och röstat i sju svenska EU-val. I det här projektet presenteras den första samlade studien av mediebevakningen av dessa val. Analysen tar ett helhetsgrepp om skillnaderna mellan etermedier, storstadstidningar, lokaltidningar och kvällspress, med utgångspunkt i hur mycket och om vad som nyhetsmedierna rapporterar. Vilka skillnader finns mellan olika medier och hur har nyhetsvärdet förändrats?
Bengt Johansson, professor vid JMG, Göteborgs universitet, är ansvarig för studien. Den ska bland annat presentera en kartläggning av vilka teman som dominerar bevakningen, hur opinionsundersökningar presenteras, vilka källor som används och hur partier och sakfrågor gestaltas. Studien baseras på en kvantitativ innehållsanalys av riks- och lokalmedier, samt etermedier.
Syftet med studien är att ge en djupare förståelse av mediernas inflytande på EU-valet och presenteras hösten 2025.
Mediesveriges vita fläckar
Vi räknar landets redaktioner!
Institutet för Mediestudier driver sedan 2015 en databas över var i landet det finns och inte finns lokala redaktioner.
I databasen, som uppdateras löpande, ingår titlar som är lokala, regelbundna, och i alla fall till viss del innehåller ett redaktionellt material med en allmän bevakning av lokalsamhället. Endast titlar som har en egen plattform (papperstidning, sajt, etc) finns med. Publikationer som ges ut eller uppdateras oregelbundet eller mer sällan än en gång i månaden ingår inte. Det gör inte heller publikationer som helt saknar bevakning inriktad på ett specifikt geografiskt område.
Totalt finns knappt 1 000 redaktioner i databasen, både nuvarande och sådana som lagts ner.
Besök här.
Annonsförsäljningen i nyhetsmedierna
Vi presenterar varje år en unik mätning av samhällsjournalistikens andel av den totala reklamkakan. Tidsserien sträcker sig från 2008 och visar på den kräftgång journalistikens andel av den totala annonsmarknaden gjort sedan dess.
Under de senaste 15 åren har intäkterna, i fasta priser, minskat med nära 70 procent, motsvarande 8,5 miljarder kronor. Den enskilt största orsaken är att en stor del av tillväxten äts upp av digitala söktjänster och sociala nätverk. Det pressar redaktionella medier och hotar deras långsiktiga överlevnad.
Rapporten görs, på vårt uppdrag, av IRM, Institutet för reklam- och marknadsstatistik, och presenteras i slutet av tredje kvartalet varje år.
