
Här kan du läsa om några av de projekt vi arbetar med just nu. Några pågår under längre tid, andra är årliga. Dit hör till exempel De vita fläckarna och annonsförsäljningen i nyhetsmedier.

Ungas mediekonsumtion i en tid av digital desinformation
Projektet undersöker hur unga navigerar i informationsflödet på TikTok – en plattform där nyheter blandas med desinformation. Trots att tre av fyra 00-talister i Sverige använder TikTok saknas större studier om innehållet och källkritiska utmaningar vid nyhetshändelser.
Målet är att generera forskningsbaserad kunskap om plattformens demokratiska risker och möjligheter samt att stärka journalistikens närvaro där unga finns. Projektet leds av Andreas Widholm, docent vid JMK, Stockholms universitet, tillsammans med fil dr Torbjörn Rolandsson. Roskilde universitet, och fil dr Rebecca Bengtsson-Lundin. Umeå universitet, vars expertis spänner över journalistik, digitala plattformar och visuell kommunikation.
Projektet genomförs med stöd från The Hamrin Foundation, Susanne Hobohms stiftelse och LO.

Vi presenterar varje år en unik mätning av samhällsjournalistikens andel av den totala reklamkakan. Tidsserien sträcker sig från 2008 och visar på den kräftgång journalistikens andel av den totala annonsmarknaden gjort sedan dess.
Under de senaste 15 åren har intäkterna, i fasta priser, minskat med nära 70 procent, motsvarande 8,5 miljarder kronor. Den enskilt största orsaken är att en stor del av tillväxten äts upp av digitala söktjänster och sociala nätverk. Det pressar redaktionella medier och hotar deras långsiktiga överlevnad.
Rapporten görs, på vårt uppdrag, av IRM, Institutet för reklam- och marknadsstatistik, och presenteras i slutet av tredje kvartalet varje år.

Vi räknar landets redaktioner
Institutet för mediestudier driver sedan 2015 en databas var var i landet det finns och inte finns nyhetsredaktioner.
I databasen, som uppdateras löpande, ingår titlar som är lokala, regelbundna och i alla fall till viss del innehåller ett redaktionellt material med en allmän bevakning av lokalsamhället. Endast titlar som har en egen plattform (papperstidning, sajt, etc) finns med. Publikationer som ges ut eller uppdateras oregelbundet eller mer sällan än en gång i månaden ingår inte i kommundatabasen. Det gör inte heller publikationer som helt saknar bevakning inriktat på ett specifikt geografiskt område. Totalt finns nästan 1 000 redaktioner i databasen, både aktiva och sådana som lagts ner.
En summering av årets förändringar på presenteras i december varje år.