Till Institutet för Mediestudier har knutits ett vetenskapligt råd. Forskarna i rådet ska bistå med synpunkter och kommentarer till det arbete och den forskning som Institutet för Mediestudier bedriver.
Professor, JMG, Göteborgs universitet
Det övergripande intresset för min forskning är mediernas publik. Medievanor, då särskilt nyhetsvanor, över tid står i fokus för mycket av min forskning. Kopplat till det är jag intresserad av hur vanorna förändras när nya medier, plattformar och aktörer kommer in på nyhetsarenan. Jag är också intresserad av deltagande i digitala medier och av digitala klyftor. Metodfrågor när det kommer till mätning av mediekonsumtion står, även det, högt på min agenda.
Professor i journalistik och masskommunikation vid JMG, Göteborgs universitet.
Hans forskningsområden kretsar kring olika aspekter medier och kommunikation, särskilt journalistik och dess betydelse för det demokratiska samhället. Mer konkret handlar hans forskning om hur nyhetsmedier bevakar valrörelser, nyhetsmediers betydelse för politisk opinionsbildning, politiska skandaler och olika former av politisk reklam. Dessutom bedriver han omfattande forskning om risk- och kriskommunikation, framförallt om hur människor söker och tar till sig information under kriser.
– Institutet för mediestudier är helt centralt för svensk forskning om journalistik och medier. Förmågan att kombinera återkommande analyser av mediesystemet med mer snabbfotade insatser kring akuta händelser ger Mediestudier en helt unik position. Dessutom har Mediestudier visat en stor förmåga att sprida forskningen till en bredare allmänhet genom att anordna seminarier, poddar och rapporter, säger Bengt Johansson.
Professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Karlstads universitet
Karlssons forskningsintressen rör framförallt journalistikens digitalisering, autonomi, normer, transparens och trovärdighet.
– Mediestudier fyller en viktig plats i det offentliga samtalet genom att kunna agera snabbare än de vetenskapliga institutionerna men ha högre verkshöjd än den dagsfärska journalistiken och inlägg från olika opinionsbildare. Mediestudier bidrar därmed på ett utomordentligt sätt till att upprätthålla den faktabaserade rationalitet som behövs för ett informerat beslutsfattande, säger Michael Karlsson.
Föreståndare för Nordicom
Specialområden: nordisk medieutveckling, mediepolitik, medieekonomi
– Genom sitt arbete med att initiera, sammanställa och sprida ny forskning om journalistikens roll och villkor, är Institutet för Mediestudier en central kunskapsförsörjare till det offentliga samtalet om mediernas betydelse i dagens svenska samhälle, säger Jonas Ohlsson.
Professor emerita i journalistik
Pollack har, utifrån sociologiska och historiska perspektiv, forskat om journalistikens olika samhällsroller och dess betydelse för demokratin. Utmärkande för hennes arbeten är ett fokus på samspelet mellan den journalistiska institutionen och andra samhällsinstitutioner. Huvudsakliga forskningsområden är medier och brott, medierade politiska skandaler i de nordiska länderna, medierna under andra världskrigsperioden och lobbyism med fokus på svängdörrarna mellan politiken och PR samt journalistikens betydelse som en kollektiv nyttighet.
– Institutet för mediestudier gör det möjligt att på relativt kort tid ge forskningsbaserad kunskap på viktiga samhällsområden där medier och journalistik berörs. Institutet når brett ut, inte minst till verksamma journalister, och ger därmed ett nödvändigt underlag för sakliga diskussioner om den roll i demokratin som medier och journalistik kan spela, säger Ester Pollack.
Professor i journalistik vid Södertörns högskola
Riegert intresserar sig för hur medier i olika nationella kontexter främjar eller försvårar förståelsen av globaliseringsprocesser, konfliktytor och identitetsskapande. Hon har studerat kris-och krigsjournalistik, journalistik kring invandringsfrågan, kulturjournalistik och arbetar nu med journalistikens betydelse för den gröna omställningen och klimatförändring.
Professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet
Strömbäcks forskning handlar bland annat om nyhetsmediernas bevakning av politik, medieförtroende och medieeffekter.
– I en tid när fakta och åsikter allt oftare blandas ihop är det viktigare än någonsin både att det bedrivs forskning och att forskningen tillgängliggörs och når ut brett. "I det perspektivet gör Institutet för mediestudier ett oerhört viktigt arbete som brygga mellan forskning och en bredare allmänhet, säger Jesper Strömbäck
Docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet
För närvarande driver Wiik forskningsprojekten Automatiseringen av journalistiken knutet till innovationsplattformen Medier och demokrati, finansierat av Riksbankens jubileumsfond, samt Journalistik i exil, finansierat av Svenska Institutet. Jenny Wiiks forskningsintresse är journalistiken som demokratisk institution, med speciellt fokus på professionell utveckling och redaktionell organisering. Hon har haft olika ledningsuppdrag inom akademin och bland annat utvecklat den internationella masterutbildningen MIJ, Master's program in Investigative journalism, vid Göteborgs universitet.