Cookies

Nödvändiga

Det gick i expressfart för plattformen Tiktok att erövra världen, åtminstone den yngre delen. De dansande, sjungande inslagen i videorna väckte lust och engagemang. Snabbt visade sig Tiktok vara problematiskt. Desinformatörerna, de mörka samhällskrafterna, hittade snabbt dit. Dess algoritmer visade sig också kunna vara väldigt icke-sociala. Men hur är det med de traditionella medierna? Är de där och i så fall med vilket innehåll? 

I del två av vår forskningsserie om Tiktok har forskarna Andreas Widholm och Rebecca Bengtsson Lundin studerat innehållet i GP, DN, SVT, TV4, Aftonbladet och Expressen. Resultatet visar bland annat att mediernas innehåll på Tiktok skiljer sig åt på flera sätt, men trots kortkorta videor lyckas de förmedla nyheter på klassiskt vis. 

Tiktok 2 – Kortkorta nyheter i kampen om de unga

TikTok2.pdf

Tiktok 2

Hoten mot demokratin kommer från många håll: utländska påverkansattacker, desinformation, politiska lögner och konspirationer. Attackerna syftar ofta till att destabilisera vårt demokratiska samhälle eller för att uppnå andra syften som att påverka verklighetsbilden. Inte sällan står journalistiken, ibland enskilda journalister, i fokus för påhoppen. Alldeles nyss var det en skam för en politiker att bli påkommen med en lögn eller osanning i en artikel eller inslag, idag kan det bli politikern som hoppar på den enskilda reportern i stället. 

I den här rapporten skriver forskare och journalister om motståndet mot de virala hoten mot demokratin och tar sikte på resiliens, motståndskraft, ansvar och vad vi kan göra för att svara på ­attackerna. 

Vi djupdyker i uppmärksamhetsekonomin och hur plattformslogiken formar det demokratiska samtalet, vad som möjliggör spridningen av påverkanskampanjer, hur journalister kan bemöta politiker som far med osanning och om vägen framåt stavas källkritik eller källtillit. 

Virala hot mot demokratin – så kan journalistiken stå emot

Virala_hot_mot_demokratin.pdf

Viralahot-01-förord.pdf

Viralahot-02-OscarBjörkenfeldt.pdf

När offentligheten krymper steg för steg

Viralahot-03-MartinSchori.pdf

Källkritikens baksmälla: Vi lärde dem att ifrågasätta, nu litar de inte på oss

Viralahot-04-InasHamdan.pdf

Så får lögnerna fäste – misstrons tre fundament

Viralahot-05-AnnikaHamrud.pdf

Viralahot-06-CarlHeath.pdf

Uppmärksamhets-ekonomins pris – algoritmer som formar demokratin

Viralahot-07-JesperStrömbäck.pdf

Desinformation som politiskt vapen och journalistikens dilemma

Virala hot mot demokratin

Tiktok är i dag en av världens mest inflytelserika och omstridda medieplattformar. Den når framför allt den eftertraktade yngre målgruppen, medan deras föräldrar och äldre fortfarande är mer avvaktande. Det stora genomslaget för medieplattformen handlar om lekfullhet, humor och ett rappt videospråk. I debatten lyfts däremot ofta säkerhetsproblem, beroendeframkallande tidsfördriv, psykisk ohälsa och möjliga hot mot den demokratiska offentligheten.

Trots Tiktoks stora betydelse är den svenska forskningen om plattformen hittills begränsad. Med den här rapporten presenterar Mediestudier därför den första forskningsöversikten på svenska över den internationella forskning som finns. Forskningen synliggör bland annat ungas sårbarhet, etiska utmaningar, risker kopplade till desinformation och behovet av reglering och mediekritisk kompetens.

Rapporten är också en introduktion till Mediestudiers fleråriga forskningsprojekt Tiktokgenerationen: Ungas mediekonsumtion i en tid av digital desinformation.

Tiktok 1 Vad säger forskningen?

Tiktok_1_sammanslagen till webben.pdf

Tiktok 1

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn.

I vårt nyhetsbrev får du information om kommande rapporter och seminarier, samt andra nyheter från oss. Direkt till din brevlåda!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I var fjärde kommun saknas i dag en nyhetsredaktion. 

Var fjärde annonskrona har försvunnit från journalistiken sedan 2007.

Det digitala medieutbudet, som allt mer tar över, har annat innehåll än det analoga  bland annat mer sport och mindre politik. 

Trots den ekonomiska pressen har medierna bibehållit bevakningen av kommunpolitiken  antalet artiklar har ökat de senaste åren.

Demokratin och dagstidningen är mer eller mindre jämnåriga. Men när våra medievanor digitaliseras skakar nu den tidigare så trygga finansieringen av journalistiken. De digitala medierna har gjort oss alla till publicister  men kan det ersätta den organiserade journalistiken? Den tredje statsmaktens roll måste efter två sekel formas på nytt.

När allt förändras gäller det att veta precis vad som händer.

Därför kommer nu Mediestudiers årsbok 2014/2015 som första utgåvan i en årlig serie med syfte att ge en stabil kunskapsgrund om journalistiken och journalistikens förutsättningar.

Vi sammanfattar tillståndet för journalistiken 2015.

Kolla läget i din kommun: kommunerna.mediestudier.se

tillståndet för journalistiken 2014/2015

Mediestudiers årsbok 2015

Mediestudiers årsbok 2015.pdf

Lars Truedson
Utvecklingen för nyhetsjournalistiken
– en överblick

Gunnar Nygren och Ester Appelgren
Färre journalister som producerar mer
för fler kanaler

Jonas Ohlsson
Mediemarknadens mobilisering

Tobias Egge, Camilla Minnhagen och
Madeleine Thor
Reklamintäkterna till journalistik faller.
En studie av reklamintäkter hos svenska medier
med nyhetsjournalistiskt innehåll 2008–2014

Ulrika Andersson
Skillnaderna ökar mellan svenskars medievanor

Michael Karlsson
Mer sport till folket – på webben.
Intryck av utvecklingen i några lokala och
regionala svenska medier 2007–2014

Ester Appelgren, teknologie doktor och medieforskare vid Södertörns högskola.

Ulrika Andersson, fil dr, medieforskare, SOM-institutet, Göteborgs universitet

Kajsa Bergvall, senior analytiker på medieanalysföretaget Retriever

Tobias Egge, Camilla Minnhagen och Madeleine Thor, Institutet för reklam- och mediestatistik (IRM)

Michael Karlsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Karlstads universitet

Gunnar Nygren, professor i journalistik vid Södertörns högskola

Jonas Ohlsson, fil dr, ekonom och medieforskare, Göteborgs universitet

Lars Truedson, föreståndare, Institutet för Mediestudier

Aldrig har det gjorts så mycket journalistik om ett enskilt ämne som under detta år av coronapandemi. Men hur har den varit? Ställdes kritiska frågor? Vad handlade bevakningen om? Vad fick reaktioner i sociala medier? Litade befolkningen på journalistiken? Vad tyckte journalisterna själva?

Här kan du höra och läsa om studien i SR:
Studio Ett

Här kan ni se inslaget i SVT om kapitlet Dramatiska och utmattande: Nio månader av corona-nyheter i sociala medier (länk till kapitel som pdf finns nedan)

Se seminariet utifrån publikationen (Youtube)

Journalistik i coronans tid

Journalistik i coronans tid.pdf

Klarade journalistiken att bevaka coronapandemin?  Författare: Lars Truedson, Bengt Johansson

Den största nyheten  Författare: Marina Ghersetti

Ställde journalisterna kritiska frågor under Folkhälsomyndighetens presskonferenser?  Författare: Peter M. Dahlgren

Dramatiska och utmattande: Nio månader av corona-nyheter i sociala medier  Författare: Andreas Widholm, Fredrik Mårtensson

Stärkt position för nyhetsmedier under pandemin  Författare: Ulrika Andersson

Med beröm godkänt: journalisternas syn på kriskommunikation och journalistik  Författare: Bengt Johansson

Redaktioners lärdomar under coronapandemin  Författare: Emil Östlund

Allmänhetens syn på medierapporteringen om corona  Författare: Gustav Bohlin, Martin Bergman, Fredrik Brounéus

Intensivvårdspersonalen: ofrivilliga hjältar i medierna?  Författare: Ellinor Ekdahl, Dennis Morton, Embla Starke Sundén

All makt åt Tegnell – vår statsepidemiolog  Författare: Jesper Ahlcrona, Wilma Granström

Tegnell tar över bilden av Sveriges coronastrategi i utländska medier  Författare: Klara Alster, Julia Wide

Offentlighet mot personlig integritet under pandemin  Författare: Jakob Amnér, Nora Fazel

Svensk rapportering framställer USA och Ryssland negativt  Författare: Alva Bergland, Moa Haltorp

Ungas nya nyhetsvanor och oro för framtiden  Författare: Tove Christensen, Oskar Sundström, Hanna Thorn

En inställd match är också en match  Författare: Daniel Dewerud, Adam Fröberg, Heino Ollin

Liveflödet i fokus för framtidens krisjournalistik  Författare: Linnea Olsson Magnholt, Vilma Stockvall Carlsson

Statistik och siffror signalerar objektivitet och trovärdighet, och orden ”ny undersökning” figurerar i mängder av nyheter varje dag. ” Så skriver en pr-byrå om vikten av att erbjuda ständigt nya hårda siffror för att få uppmärksamhet i medierna.
Men redaktionerna klarar inte alltid av att granska undersökningar;de missar ibland bortfallets betydelse och felmarginalens funktion.
Vad kan ihåliga undersökningar få för konsekvenser? Hur kan kunskaperna förbättras? Hur utvecklas sifferjournalistiken?
Svaren ges i denna bok av experterna Marie Demker och Jan Strid från Göteborgs universitet. Jesper Strömbäck, Mittuniversitetet, samt journalisterna Helena Bengtsson, SVT och Martin Wicklin, Medierna i P1.

journalisters (ibland obesvarade)förkärlek för siffror och statistik

Räkna med nyheter

Räkna med nyheter.pdf

Mediepolitiken har ständigt släpat efter medieutvecklingen, som snigeln som försöker komma ikapp en hare. De senaste decennierna har nästan allt ändrats för medier – utom mediepolitiken. Snigeln och haren – så kan mediepolitiken komma ikapp medieutvecklingen har temat mediepolitik – skribenterna har fått i uppdrag att önska sin mediepolitik. Utmaningen har antagits av branschveteraner som Mats Svegfors och Christina Jutterström, av branschaktörer i dag som Thomas Mattsson, Thomas Baekdal och Thomas Gür och av ledande internationella och svenska medieforskare som Victor Pickard, Sigurd Allern och Gunnar Nygren. Och så representanter för riksdagspartierna. Vi har uttryckligen bett skribenterna att skriva om sin personliga syn, inte ett partiprogram, i strävandet att hitta nya idéer. Och så ger några inledande kapitel en bakgrund om svensk mediepolitik de senaste decennierna av Ingela Wadbring, Lars Nord, Carl-Gustav Lindén och Olle Lidbom.

Här kan du läsa och lyssna på artiklar om publikationen: Journalisten, Aftonbladet debatt, Medierna i Sveriges Radio

så kan mediepolitiken komma ikapp medieutvecklingen

Snigeln och haren

Snigeln och haren.pdf

Här finns varje kapitel som pdf:
Så kan mediepolitiken komma ikapp medieutvecklingen  Författare: Lars Nord och Lars Truedson

Ett steg framåt, två steg tillbaka – reflektioner kring svenska medieutredningar  Författare: Lars Nord och Ingela Wadbring

Intresset för mediepolitik sjunker i Riksdagen  Författare: Olle Lidbom

Slutet på den nationella mediepolitiken Författare: Carl-Gustav Lindén

Framtidens mediepolitik_i Sverige, Europa och världen Författare: Thomas Baekdal

En politik för att hantera uppmärksamhet Författare: Nicklas Berild Lundblad

Så kan offentliga mediecenter skapa en ny journalistik för alla Författare: Victor Pickard

Ett mediestöd som sätter värdesamskapande och användare i centrum Författare: Ragnhild Kr. Olsen

En Bonnier-opera om mediestödet Författare: Sigurd Allern och Ester Pollack

Ett nytt mediestöd utan politisk styrning  Författare: Gunnar Nygren

Inför ett generellt indirekt mediestöd Författare: Thomas Mattsson

Inte public service – kalla det statstelevision och statsradio Författare Thomas Gür

Världen har alltid förändrats så ock public service Författare: Christina Jutterström

Min konservativa mediepolitik för Sverige Författare: Aron Emilsson

Min socialdemokratiska mediepoitik för Sverige Författare: Ida Karkiainen

Min gröna mediepolitik för Sverige Författare: Niclas Malmberg

Min liberala mediepolitik för Sverige Författare: Christer Nylander

Min liberalkonservativa mediepolitik för Sverige Författare: Mats Svegfors

Min center-mediepolitik för Sverige Författare: Bosse Svensson

Min kristdemokratiska mediepolitik för Sverige Författare: Roland Utbult

Tre av tio journalister bor i Stockholms stad. Nästan hälften i Stockholms län. Ingen journalist bor enligt studien i Gnosjö eller i tio andra kommuner.
Bara 56 journalister bor i någon av de 20 kommuner som SKL definierar som glesbygdskommuner. Och: i Stockholmsstadsdelen Rinkeby-Kista är ”journalisttätheten” bara obetydligt högre.

Journalisterna är snedfördelade över land och stad ur många aspekter. Det visar denna unika genomgång av var journalisterna bor. I skriften diskuteras också betydelsen av denna snedfördelning över landet av e rad skribenter och forskare.
Om författarna:
Kerstin Ekberg, skribent Södertälje
Jens Finnäs, datajournalist, Hornstull
Leo Wallentin, datajournalist, Kärrtorp

Bertholof Brännström, frilansjournalist, Strömbäck
Rouzbeh Djalaie, journalist, Vårberg
Sakine Madon, ledarskribent, Solna/Skellefteå
Jonas Nordling, förbundsordförande, Skanstull
Mats Svegfors, konsult, Gärdet/Karmansbo
Jenny Wiik, medieforskare, Göteborg
Lars Truedson (red), Bagarmossen

Kolla hur det ser ut i din kommun:
journalisterna.mediestudier.se

Där bor journalisterna

 Där bor journalisterna.pdf

Få ämnen har diskuterats med samma intensitet – för att inte säga konfliktnivå – som det om hur det nya, heterogena Sverige representeras i medierna. Åsikterna kring hur det ser ut idag, hur det borde se ut i framtiden liksom hur vi bäst tar oss dit, är många och diskussionen blir gärna fylld med känslor. Och det kanske inte är så konstigt: ämnet berör djupt personliga frågor kring representation, identitet och rättvisa. Det får människor att agera med kraftiga moraliska imperativ – på båda sidor av debatten. 

Samtidigt finns en slående brist på medieforskning på området och den forskning som finns hämtar ofta teorier från andra skolbildningar. Institutet för mediestudier bad ett antal forskare att titta närmare på medierepresentation i etern och i tidningar. Vad är relevant att mäta? Finns experimentella och innovativa metoder som är värda att testa? För att fånga det samhälleliga sammanhanget bad vi också en rad skribenter, med olika utgångspunkter i diskussionen om etnisk mångfald i medier, att bidra till denna antologi. 

I boken har Institutet för mediestudier samlat en blandning av empiriska undersökningar, journalistiska sammanställningar, forskningsöversikter samt några mer personligt hållna essäer och analyser. Bland skribenterna finns representanter för en rad olika hållningar i den, bitvis ganska infekterade, debatt som troligtvis är en av flera orsaker till att så lite aktuell medieforskning tar sig an ämnet.

Vi har försökt närma oss detta med respekt och öppenhet, men också med inställningen att det behövs mätas vissa saker för att föra diskussionen i frågan vidare.

vilka får ta plats i medier och på redaktioner?

Vitt eller brett

Vitt eller brett.pdf

Förord: Vitt eller brett – vilka får ta plats i medier och på redaktioner?
Lars Truedson, föreståndare, Institutet för mediestudier (red.)
Jonathan Lundqvist, programredaktör, Institutet för mediestudier (red.)

Svenskar eller utrikesfödda i medierna? – att identifiera födelseland från namn
Peter M. Dahlgren, fil dr, JMG, Göteborgs universitet

Vi måste satsa för att nå icke-lyssnarna
Rouzbeh Djalaie, journalist på SR, grundare av Södra sidan

Vi behöver tre förändringar i språket
Roshanak Fatahian & Nicole Kavander, grundare av All of Us

Mäta mångfald i medierna
Paul Frigyes, journalist

Översikt av svensk medieforskning om invandring och etnisk mångfald
Heike Graf, professor, Södertörns högskola

Nyheter från en ”no go-zon”
Kerstin Gustafsson Figueroa, chefredaktör, Nyhetsbyrån Järva

Hur vet vi det vi inte kan mäta? Om svenska medievärldens paradoxala förhållande till mångfald
Tobias Hübinette, docent Karlstad universitet

Mångfald i medierna – utan utpekande av etnicitet, ”ras” eller andra identiteter
Jan Inge Jönhill, docent i sociologi

Bjälken i det egna ögat – leder mångfaldsdiskussionen till verklig heterogenitet?
Malcom Kyeyune, opinionsskribent

Medier behöver mångfald men fokus på yta leder fel
Sakine Madon, politisk chefredaktör, Upsala nya tidning

Att mäta för att kunna förändra – minoritetsdata i Storbritannien, Norge, Danmark och USA
Arash Mokhtari, journalist

Vem syns i etern i färgblinda Sverige?
Sayaka Osanami Törngren, docent, Malmö universitet; Sofia Ulver, docent, Lunds universitet & Karl-Arvid Färm, forskningsassistent

Debatten om strukturell rasism missar målet – fler faktorer måste beaktas för att förstå representation
Hynek Pallas, fil dr i filmvetenskap, frilansskribent

Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av villkoren för den svenska journalistiken. Genom årligen återkommande studier försöker årsboken svara på hur journalistiken lever upp till grundläggande samhällsuppgifter, främst på lokal nivå. Fokus ligger på lokaljournalistik och hur den påverkas av mediernas strukturella omställning; en övergång till en i huvudsak läsarfinansierad journalistik på digitala plattformar. Till detta kommer mediepolitiken som fått ny aktualitet – både när det gäller public service och stödet till den lokala journalistiken.

Läget för den lokala journalistiken i varje kommun finns på: 

tillståndet för journalistiken 2019/2020

Mediestudiers årsbok 2020

Mediestudiers årsbok 2020.pdf

Här finns varje kapitel som pdf:
Förord  av mediestudiers ordförande Karin Hübinette

Bättre för det lokala – men ökade osäkerhet på sikt  Författare: Gunnar Nygren

Coronaåret 2020  Författare: Gunnar Nygren

Paus i redaktionsslakten  Författare: Leonard Wallentin

Gränser i förändring? Journalistik och kommunal information i det lokala medielandskapet  Författare: Carina Tenor

Fortsatt tapp för reklamintäkter till journalistik i spåren av Corona-krisen En studie av reklamintäkter hos svenska medier med nyhetsjournalistiskt innehåll 2008-2021  Författare: Per Henckel och Madeleine Thor

Journalistikens finansiering Författare: Olle Lidbom

Public Service 2020: Året då alla motgångar skymde framgången  Författare: Lars Nord

Först skulle internet ge vingar åt människans förmåga, öka vår kunskap och minska avstånden mellan människor. Så gick två decennier och när nätet till slut trängt in i varje skrymsle av våra liv vände diskussionen plötsligt – nu hotar fejkade nyheter, filterbubblor och faktaresistens plötsligt vår demokrati. 

I denna bok undersöker medieforskare och journalister denna diskussion för att ge perspektiv – många av larmrapporterna befinns vara överdrivna, andra djupt oroande. Med analys, data och eftertanke ger boken en mer välgrundad debatt om ödesfrågor inför valet hösten 2018. Och så får vi veta vad som driver aktivitet bland twittrande riksdagsledamöter. 

Fejk, filter och faktaresistens

Fejk, filter och faktaresistens.pdf

I skuggan av kriget i Ukraina bevakar medierna även den svenska valrörelsen 2022. Ett val som avslutar en turbulent mandatperiod med regeringskriser, stenhårda budgetförhandlingar, statsministerbyte, en global pandemi, ökande samhällsklyftor och rekordmånga dödsskjutningar. 

Rapporten Valrörelsen i medierna presenterar bland annat resultat från Medievalsundersökningarna vid Göteborgs universitet. De visar att färre antal frågor får stort medieutrymme och att skillnaderna mellan redaktionernas fokus ökat under de senaste valrörelserna. Rapporten presenterar också en innehållsanalys som visar att nyhetssajterna domineras av brott, olyckor och sport. Samtidigt visar en annan undersökning att det för många, framför allt unga, är lika självklart att ta del av information på nätet som genom traditionella medier.

Institutet för mediestudier vill med Valrörelsen i medierna öka kunskapen om de faktorer som påverkar nyhetsrapporteringen under valrörelsen och vilken inverkan det har på den information som väljarna får.

Valrörelsen i medierna

Valrörelsen i medierna.pdf

Inledning
Ulrika Beck-Friis, Föreståndare, Institutet för Mediestudier

Mediedebatt om färre frågor – Dagordningen i svenska nyhetsmedier under valrörelserna 1979–2018
Bengt Johansson, Professor i journalistik och masskommunikation vid JMG, Göteborgs universitet.

Väljarna kan överraska valåret 2022
Johan Martinsson, Fil dr docent och lektor i statsvetenskap & Henrik Oscarsson, Professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet.

Tuff konkurrens för miljön i nyhetsbevakningen
Henrik Ekman, Biolog, miljö­ och vetenskapsjournalist samt för­fattare.

Nätet vinner mark som politisk arena
Freja Blomdahl, Analytiker på Internetstiftelsen & Jakob Bäck, Kommunikatör på Internetstiftelsen.

Nyhetssajter prioriterar brott, olyckor och sport
Peter M Dahlgren, Fil dr i medie-­ och kommunikationsvetenskap

Ledare taktar nyhetsflödet – Opinion och nyheter i fyra svenska valrörelser
Lars Nord, Professor i politisk kommunikation och journalistik, Mittuniversitetet i Sundsvall.

Det politiska talet en underskattad kraft
Tommy Bruhn, Lektor i retorik vid Köpenhamns universitet; Anders Sigrell, Professor i retorik vid Lunds universitet & Martin Sundby, Doktorand i retorik vid Lunds universitet.

Ödmjukhet en politisk bristvara
Margit Silberstein, Frilansjournalist, tidigare politisk reporter på SVT.

Vi tar inte längre del av medier på samma sätt som vi gjorde för bara några år sedan. Och för varje förändring av vårt beteende, har det blivit svårare att finansiera inte minst den lokala journalistiken.

Mediestudiers årsbok följer utvecklingen för att ge medborgare, bransch och politik en klar bild av vad som händer – och underlag för den kvalificerade mediepolitiska debatt som så länge saknats.

Vi sammanfattar med unik data tillståndet för journalistiken 2016 – med fokus på den lokala rapporteringen.

Mediestudiers årsbok 2016

Mediestudiers årsbok 2016.pdf

Lars Truedson: Tillståndet för journalistiken 2015/2016

Lars Truedson: Kommunbevakningen har inte fallit trots fortsatt ekonomisk press

Jonas Ohlsson: Pressad ekonomi sänker dagstidningarnas kommunbevakning

Sara Leckner och Gunnar Nygren: Det lokala och hyperlokala medielandskapet – nyhetspublicering utanför de etablerade medierna

Carina Tenor: Kommunerna om lokala medier som medspelare och motpart

Olle Lidbom: Medierna svälter sig till överlevnad

Tobias Egge, Camilla Minnhagen, Madeleine Thor: Reklamintäkterna till journalistik fortsätter falla.

Ulrika Andersson: Växande informationsgap i digitaliseringens spår

Andreas Widholm: Mindre politik och mer dramatik? Nyheter i public service och kommersiella medieföretag 2007 och 2014

Det brann i skogar och i förorter under valrörelsen 2018. Men en systematisk studie visar att det snarare var regeringsfrågan än sommarens dramatiska skeenden som kom att prägla mediebilden av valkampanjerna. 

I Kampen om mediebilden – nyhetsjournalistik i valrörelsen 2018 analyseras mediernas nyhetsbevakning av valrörelsen. Resultaten visar vilka partier som gynnades och missgynnades av mediebilden och förklarar vad som ledde till det. Inte minst analyseras i vilken grad nyhetsbevakningen av valrörelsen präglades av så kallad strukturell partiskhet och medialisering respektive politisk partiskhet och politisering. 

Boken presenterar Medievalsundersökningen 2018 som för vidare två serier med studier av journalistik i valrörelser – den ena inledd redan 1979 vid Göteborgs universitet. 

Kampen om mediebilden

Kampen om mediebilden.pdf

Här finns varje kapitel som pdf:
Författare Bengt Johansson och Jesper Strömbäck
Mellan medialisering och politisering

Nyhetsmedierna och dagordningen i valrorelsen 2018

Den medialiserade valrorelsejournalistiken

Den politiserade valrorelsejournalistiken

Medialiserad eller politiserad bevakning?

Antalet kommuner utan redaktionell närvaro ökade under året till 35 stycken. De kan ses som vita fläckar på nyhetskartan.

Det är stor skillnad på hur ofta medier bevakar kommuner – dagspress gör det ofta, public service mer sällan. I storstadsområden bevakar gratistidningarna oftast.

Kommunerna anser att dagspressens bevakning försämrats mest under året.

Raset för annonsintäkter fortsätter – fyra av tio reklamkronor har försvunnit från journalistiken sedan 2008. En halv miljard på bara ett år.

Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av tillståndet för den svenska journalistiken. Genom några årligen återkommande studier och några särskilda för respektive år försöker vi svara på hur bra journalistiken lever upp till sin grundläggande samhällsuppgift. I årsboken är fokus på lokaljournalistik och kommunbevakning. Vår bedömning är att detta är den av branschens ekonomiska svårigheter mest utsatta delen av journalistikens kärnuppgift i samhället.

Vi sammanfattar tillståndet för journalistiken 2018 – med fokus på den lokala rapporteringen.

Kolla läget i din kommun: www.kommundatabas.mediestudier.se

tillståndet för journalistiken 2017/2018

Tiktok 2

Mer liknande läsning

No items found