Virala hot mot demokratin

Hoten mot demokratin kommer från många håll: utländska påverkansattacker, desinformation, politiska lögner och konspirationer. Attackerna syftar ofta till att destabilisera vårt demokratiska samhälle eller för att uppnå andra syften som att påverka verklighetsbilden. Inte sällan står journalistiken, ibland enskilda journalister, i fokus för påhoppen. Alldeles nyss var det en skam för en politiker att bli påkommen med en lögn eller osanning i en artikel eller inslag, idag kan det bli politikern som hoppar på den enskilda reportern i stället. 

I den här rapporten skriver forskare och journalister om motståndet mot de virala hoten mot demokratin och tar sikte på resiliens, motståndskraft, ansvar och vad vi kan göra för att svara på ­attackerna.

Vi djupdyker i uppmärksamhetsekonomin och hur plattformslogiken formar det demokratiska samtalet, vad som möjliggör spridningen av påverkanskampanjer, hur journalister bemöter politiker som far med osanning och om vägen framåt stavas källkritik eller källtillit.