Cookies

Nödvändiga

När tillståndet för den svenska journalistiken 2025 sammanfattas syns några tydliga trender:

•  Efter några stabila år minskar antalet redaktioner. Samtidigt ökar antalet gratistidningar, troligen tack vare mediestödet.

•  Globala aktörer vinner både publiken och annonspengarna.

•  Politik och ekonomi pressar journalistiken.

•  Två beredskapsmål för public service.

•  Konstruktiv journalistik kan locka nyhetströtta.

Årsboken 2025 – Färre redaktioner och nya publikvanor

Årsbok_2025_sammanslagen_webb.pdf

Årsbok2025_förord.pdf

Årsboken2025_Wallentin.pdf

Årsboken2025_Ots_Garz.pdf

Årsboken2025_Lidbom.pdf

Årsboken2025_Hedström_Henckel_Thor.pdf

Tobias Hedström, Per Henckel och Madeleine Thor

Årsboken2025_Stiernstedt.pdf

Årsboken2025_Lindberg.pdf

Paraplymord, CIA-pengar – och en envis kamp för det fria ordet

Årsboken2025__Danowsky.pdf

Yttrandefriheten pressas från flera håll

Årsboken2025__Wannefors.pdf

Tryggare villkor kan stärka journalistiken

Årsboken2025_Nilsson.pdf

Årsboken2025_Bodström_Landahl_Kihlman.pdf

Konstruktiv journalistik kan locka nyhetströtta

Cecilia Bodström och Eva Landahl Kihlman

Årsboken 2025

Minskad skillnad i nyhetsvärderingen mellan riksdagsval och EU-val. Större utrymme för politiska skandaler och ökat nationellt perspektiv över tid. Mindre utrymme för ekonomin, trots att EU också är en ekonomisk union. Det är några av slutsatserna i rapporten EU-valen i medierna - svensk nyhetsrapportering 1995-2024. 

En analys som ger den första samlade bilden av hur rapporteringen förändrats under de 30 år som Sverige varit medlem i EU. Kunskap om hur och vad som rapporteras är i dag viktigare än någonsin. Detta eftersom makten över riket utgår från regering och riksdag samt från parlamentet och kommissionen i Bryssel. Det gör mediernas uppgift att granska makten både svårare och mer angelägen. Inte minst när auktoritära krafter vinner mark, redaktionella medier ifrågasätts och desinformation i olika former ökar.

EU-valen i medierna - svensk nyhetsrapportering 1995-2024

EU-val_2025.pdf

EU-valen i medierna

Rapporten visar att medier med nyhetsjournalistik för första gången har mindre än tio procent av den totala annonskakan. Samtidigt gick de stora sociala plattformarna, som till exempel Tiktok och Meta om tv och digitala streamingtjänster.

I stället för en uppgång efter katastrofåret 2023, som efter finanskrisen 2009 och coronaåret 2020, blev det ett minus på 9,1 procent för nyhetsjournalistiken. I fasta priser har nyhetsmedierna tappat 72,5 procent av sina annonsintäkter sedan 2008, vilket motsvarar 8,8 miljarder kronor.

Frågan är hur svenska medier långsiktigt ska klara kampen mot den stenhårda konkurrensen från globala mediehus och streamingtjänster. 

Rapporten görs av IRM, Institutet för reklam- och marknadsstatistik, på uppdrag av Institutet för mediestudier. Mätningen är unik, eftersom det är den enda av sitt slag som tittar på annonsintäkter för medier med nyhetsjournalistiskt innehåll under perioden 2008 till 2026.

Techjättarna tar annonspengarna - hur ska journalistiken finansieras?

Techjattarna-tar-annonspengarna-2025-rapport.pdf

Techjättarna tar annonspengarna

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn.

I vårt nyhetsbrev får du information om kommande rapporter och seminarier, samt andra nyheter från oss. Direkt till din brevlåda!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Grunden för vårt arbete är att vi arbetar i dialog med forskarna. Vi har även ett vetenskapligt råd som är ett helt centralt och ett ovärderligt bollplank i vårt arbete.

Vetenskapligt råd

4 september: Techjättarna tar pengarna - hur ska journalistiken finansieras?

På gång

Vita fläckarna: Ett knappt år med det nya mediestödet har redan satt sina spår på redaktionskartan: Tre tidningar som nekats stöd har lagts ner och gratistidningarna visar ett nymornat intresse för redaktionellt innehåll.

Annonsmarknaden: Kräftgången fortsätter för tryckta nyhetsmedier och tv-annonsering som backat med nästan en fjärdedel jämfört med året innan.

Public service: SVT erbjuder verktyg som skapar motståndskraft mot desinformation och hjälper publiken att orientera sig i en alltmer digital tillvaro. 

Kommersiell tv:  Strömningstjänsterna ökar konsumenternas valfrihet samtidigt som annonsintäkterna minskar. Ett rejält omtag i affärsmodellen är nu en ödesfråga för tv-branschen.

Publiken: Klyftan ökar mellan hur stadsbor och landsbygdsbor använder medierna.

Det är några av de tydligaste trenderna för den svenska journalistiken som tecknas i Mediestudiers årsbok 2024.

Årsboken 2024 – Haltande affärsmodeller och nytt mediestöd

omslag-arsbok-2024-merged.pdf

Vita fläckarna: Framtiden allt mer oviss för redaktionerna
Ulrika Beck-Friis & Leo Wallentin

Nya mediestödet kan förändra nyhetsbranschen
Anders Malmsten

Journalistikens finansiering 2023
Olle Lidbom

Kommersiell tv: 37 år gammal och dags att dö?
Malin Häger

Utförsåket fortsätter - En studie av annonsintäkter hos svenska medier med nyhetsjournalistiskt innehåll 2008–2025
Per Henckel och Madeleine Thor

Vägval väntar public service
Fredrik Stiernstedt

Digital tillit och verifiering: Hur SVT rustar sig och publiken mot desinformation
Anna Careborg

Mediekonsumtion och användning av sociala medier
Jenny Andersson, Freja Blomdahl och Jannike Tillå

Klyftan ökar mellan land och stad
Ulrika Facht

Årsboken 2024

Pågående forskning

4 december kl 09.00 presenterar Institutet för mediestudier Årsboken 2025 - Anmäl dig idag!

Anmälan: Årsboken 2025

Sedan 1999 har Institutet för mediestudier en central roll för att öka kunskapen om hur medierna fungerar. Uppdraget är att granska om journalistiken uppfyller sin roll i en fungerande demokrati: att granska makten och skildra verkligheten.

Institutet för mediestudier

Rapporten visar en rekordstor nedgång av annonsintäkterna för svensk journalistik under 2023. Under de senaste 15 åren har intäkterna minskat med nära 70 procent, motsvarande 8,5 miljarder kronor. Den enskilt största orsaken är att en stor del av tillväxten äts upp av digitala söktjänster och sociala nätverk.

Rapporten visar vidare att annonsintäkterna för medier med journalistiskt innehåll har sjunkit från 12,2 miljarder kronor år 2008 till endast 3,7 miljarder kronor 2023. Förra årets tapp är det största sedan mätningarna började: Prognosen för 2024 och 2025 är en fortsatt marginalisering av, nyhetsmediernas andel av annonsmarknaden.

Rapporten lyfter också fram det dramatiska skiftet mot digital annonsering, som nu dominerar marknaden med en andel på 74 procent år 2023, jämfört med 20 procent år 2010. Samtidigt har traditionella annonsbärare som tryckta nyhetsmedier och tv-annonsering tappat mark kraftigt, med en nedgång på 24 respektive 23 procent under 2023.

Detta innebär att journalistikens andel av den totala annonsmarknaden fortsätter att minska, vilket ytterligare pressar redaktionella medier och hotar deras långsiktiga överlevnad.

Rapporten görs av IRM, Institutet för reklam- och marknadsstatistik, på uppdrag av Institutet för mediestudier. Mätningen är unik, eftersom det är den enda som tittar på samhällsjournalistikens andel av den totala reklamkakan, och tidsserien går tillbaka till 2008. 

Annonsörerna byter spelplan – överlever journalistiken?

annonsmarknaden2024-FINAL.pdf

Annonsörerna byter spelplan

Hur klarar egentligen medierna att rapportera om komplicerade politiska energibeslut? Utgångspunkten i granskningen är de fem energipolitiska regeringsbeslut mellan 2003–2020 som under hösten 2023 fick svidande kritik av Riksrevisionen. Motiveringen var att besluten var dåligt underbyggda och brast i konsekvensanalys. Samma kritik skulle kunna riktas mot mediernas rapportering, enligt professor Mikael Granberg, ansvarig för Mediestudiers rapport.

Rapporten visar bland annat:

De som kommer till tals i nyhetsrapporteringen är framför allt elbolagen och den politiska oppositionen.

Trots att det finns mycket forskning på området, intervjuas sällan forskare. Inte heller citeras det ur de många utredningar som gjorts.

Miljörörelsen är så gott som osynlig i rapporteringen. 

Medierna och energipolitiska beslut

mediestudier-energibesluten-FINAL.pdf

Trots att sjukvård, miljö och utbildning låg högt på väljarnas dagordning inför valrörelsen 2022 riktades mediernas uppmärksamhet mot andra frågor. Istället fick brott och straff, ekonomi samt energifrågorna allra mest uppmärksamhet och fick tillsammans mer än 40 procent av allt medieutrymme.

Samtidigt tycks medierna ha tagit ett steg tillbaka och överlämnat åt politiken att styra vilka ämnen som ska hamna i strålkastarljuset.

I Politiken, medierna och nyhetsagendan analyseras nyhetsbevakningen av valrörelsen. Granskningen klargör också om det finns fog att anklaga medierna för partiskhet eller ej.

Rapporten är en återkommande, kvantitativ undersökning av journalistiken under valrörelsen, som inleddes redan efter valet 1979.

Bengt Johansson, professor, JMG, Göteborgs universitet
Jesper Strömbäck, professor, JMG, Göteborgs universitet

Ulrika Beck-Friis (red), Institutet för mediestudier
Jonathan Lundqvist (red), Institutet för mediestudier

Valet 2022: Politiken, medierna och nyhetsagendan

VALET 2022 Politiken, Medierna och Nyhetsagendan_sammanslagen_webb.pdf

Styrelsen

När de svenska Medievalsundersökningarna inleddes 1979 dominerade papperstidningar och public service i radio och tv. All nyhetsjournalistik producerades av etablerade medier, och mediekonsumtionen styrdes av när tidningarna publicerades och när tv och radio sände nyheterna. 

I andra rapporten i serien om valet 2022 undersöker Bengt Johansson och Jesper Strömbäck, båda professorer i journalistik vid JMG, Göteborgs universitet, om det föreligger skillnader i valrapporteringen i tryckta medier och etermedier, jämfört med digitala medier. 

Valet 2022: Valnyheter online och offline

Valnyheter_online_offline_FINAL.pdf

Kommundatabasen

Med hjälp av forskning ska Institutet för mediestudier öka kunskapen om hur medier agerar och fungerar. Ytterst handlar det om journalistikens roll i en fun­gerande demokrati: att granska makten och skildra verkligheten.

Om oss

Vi publicerar årligen mellan fyra och sex rapporter där forskare fått undersöka någon del av mediesverige.

Rapporter

För att fördjupa diskussionen om medier och samhälle med kunskap från våra rapporter samlar vi beslutsfattare och experter för samtal i seminarieform.

Seminarium

Det lite snabbare poddformatet passar bra för snabba kommentarer kring forskningsläge eller liknande.

Poddar

Vem bryr sig egentligen om hur journalister har det på jobbet? Så många andra yrkesgrupper kämpar ju också för att ställa om efter omorganisationer, teknikskiften, ständiga besparingar och otrygga anställningar. Men utan journalister blir det offentliga samtalet tystare om hur makten agerar och skildringarna av medborgarnas verklighet färre. Därför behövs en debatt om hur yrkesvillkoren påverkar journalistikens innehåll.

• Varför väljer någon att bli journalist när arbetsvillkoren är så utmanande och arbetsmarknaden så tuff?

• Hur påverkas journalistikens innehåll av att redaktionerna består av ett A-lag med fast anställda och ett B-lag med vikarier?

• Vilken betydelse har de nya ägarstrukturerna?

• Hur länge kan en slimmad mediebransch fortsätta att attrahera talanger?

I den här studien berättar journalister på olika medier och i olika befattningar om själva kärnan i yrket: drivkraften att berätta, granska och skildra verkligheten. Priset är många gånger högt, eftersom otrygga anställningsvillkor sliter både ekonomiskt och fysiskt på många. Andra känner att nya ägarstrukturer har ökat både arbetsglädjen och framtidstron.

Yrke journalist 
passion, otrygghet, omställning

Yrke journalist_sammanslagen.pdf

Yrke journalist

Våra finansiärer

Mediestudier presenterar en unik undersökning av den svenska bevakningen av det amerikanska presidentvalet, gjord med liknande metod som de återkommande studierna av mediernas valbevakning i Sverige.

det amerikanska presidentvalet 2020 i svenska nyhetsmedier

Kampen om Vita huset

Kampen om Vita huset.pdf

14 december är det dags för lansering av Institutet för mediestudiers årsbok. Hör om årets stora trender tillsammans kunniga experter, mediechefer och ministrar. Boka datumet – och anmäl dig redan idag!

Årsboksseminarium 2023

Medier, oavsett om det är etablerade tidningar eller sociala sajter på någon ytterkant, kritiseras ofta för uthängningar av eller drev mot såväl enskilda personer som mer kända samhällsaktörer. Frågan är om det blivit sämre eller bättre än förr?

I den här rapporten finns bland annat en studie av nio uppmärksammade nyhetsfall. I fokus står inte bara namnpublicering, som oftast är det som diskuteras, utan också information andra uppgifter och markörer som gör att individer blir möjliga att identifiera.

Det medieetiska systemet är i ständig förhandling för att tjäna samhället. Är de som fått rätt hos Medieombudsmannen nöjda eller missnöjda? Vad är skillnaden mellan juridik och självreglering? Och hur säkerställs redaktionens moraliska kompetens?

Medieetik och offentlighet

medieetik och offentlighet_webb.pdf

Inledning: Krig, konfrontation, klimat vilka utmaningar tål det medietiska systemet?
Caspar Opitz

En ny offentlighet utmanar gränserna
Nicklas Håkansson

Lika inför lagen – olika inför medieetiken
Ola Sigvardsson

Upprättelse utan kompensation – anmälarnas upplevelser
Aina Maja Hall, Lisa Lindberg & Alexandra Severinson

Publicistisk självständighet avgör namnpublicering
Karin Olsson

Redaktionens moraliska kompetens
Tomas Brytting

Prislappen hög för brittiska övertramp
Charlotta Buxton

Näringslivets etiska musketörer
Martin Ahlquist & Torbjörn von Krogh

Diskussioner om valrörelser handlar för det mesta om rikspolitik. Samtidigt ansvarar regionpolitiker och kommunpolitiker för en mycket stor del av den politiska vardagen som direkt påverkar medborgarnas liv. I valrörelsen 2022 handlade omkring hälften av rapporteringen i lokaltidningar om valrörelsen på riksnivå. Mätt i antal artiklar innebar det att två till tre artiklar per dag handlade om valet till riksdagen, och ungefär lika många artiklar om de regionala och kommunala valen.  

I rapporten står står fyra aspekter av lokalpressens valbevakning i centrum. Den första aspekten handlar om att försöka karakterisera valrapporteringen och dess dynamik. Den andra aspekten handlar om att analysera olika dimensioner av medialiseringen av valbevakningen.  Den tredje aspekten handlar om vilka sakfrågor som dominerade debatten och därmed vilken dagordning läsarna av de fyra lokaltidningarna kunde ta del av. Den fjärde aspekten handlar om aktörerna i valbevakningen, med fokus på vilken uppmärksamhet och behandling de politiska partierna fick i lokalpressens bevakning av valet 2022.

Årsboken 2025

Mer liknande läsning

No items found