Cookies

Nödvändiga

Mediestudiers innehållsanalys sträcker sig över åren 2007–2022 och har studerat innehållet i 26 regionala och nationella medier. Under detta seminarium lanseras den tredje och avslutande rapporten med ett samtal mellan forskare och journalister. 

* Digitaliseringen utmanar och förändrar hela mediemarknaden. Men vad har egentligen hänt med journalistikens innehåll? 
* Hur har sprängningar, dödsskjutningar och det politiska tonläget påverkat brottsrapporteringen
* Vilka förändringar syns i tilltalet till publiken från SVT och SR?
* Neutral observatör eller känslomässig rapportör, åt vilket håll går journalisten? 

Medverkande: 
Sandra Bygdén Shameh, chefredaktör, tidningen Bohusläningen
Karin Ekman, programchef nyheter, SVT
Felipe Estrada, professor, Stockholms universitet
Torbjörn Rolandsson, fil dr, Roskilde universitet 
Ingela Wadbring, professor, Mittuniversitetet
Andreas Widholm, docent, JMK, Stockholms universitet

Seminariet modereras av Ulrika Beck-Friis, föreståndare, Institutet för mediestudier.

Journalistik i en ny tid

Mediestudiers årsbok lanseras tillsammans med ett seminarium den 5 december kl 09.00. I samtal med bland andra kulturminister Parisa Liljestrand försöker vi sammanfatta ett år där nyhetsjournalistiken pressats hårt av sparpaket, kräftgången på annonsmarknaden och konkurrensen från globala techjättar. Det förändrar affärsmodellerna och kan skapa nya samarbeten. Samtidigt växer desinformations- och påverkanskampanjerna mot redaktionella medier.

Hur ska medierna säkerställa att det som publiceras är sant?

Vilka omtag krävs för mediernas affärsmodeller när annonsörerna väljer nya vägar?

Vilka spår syns av det nya mediestödet på redaktionskartan?

Medverkande: 
Casten Almqvist, styrelseordförande i bl a Bonnier News
Anna Careborg, nyhetsdirektör på SVT
Michael Karlsson, professor, Karlstad universitet
Parisa Liljestrand, kulturminister
Leo Wallentin, ansvarig för Mediestudiers databas över landets redaktioner

Mediestudiers Årsbok 2024

Svenska medier för en ojämn kamp för att hitta finansiering när annonsintäkterna i allt större utsträckning hamnar hos globala jättar som Google och Facebook. Dessa plattformar dominerar den digitala annonsmarknaden, vilket slår hårt mot traditionella och lokala mediers överlevnad. Det ökar risken för att den lokala journalistiken urholkas och att antalet oberoende nyhetskällor minskar.

Hur påverkas annonsörerna av hushållens försämrade ekonomi?

Vilka medier tappar mest – och vilka är vinnarna?

Hur ska journalistiken överleva i en allt mer anorektisk redaktionsmiljö?

Malin Häger, strategisk rådgivare samt tidigare nordisk försäljningsdirektör TV4

Samtalet modereras av Ulrika Beck-Friis, föreståndare på Institutet för mediestudier.

Annonsörerna byter spelplan – överlever journalistiken?

Hur går återhämtningen för annonsförsäljningen i nyhetsmedierna efter pandemin? Vem är vinnare och förlorare? Och hur ser prognosen ut framöver?

Svaren finns i den senaste upplagan av reklamintäkterna hos svenska medier med nyhetsjournalistik. En årlig rapport som görs av IRM, Institutet för reklam- och mediestatistik, på uppdrag av Institutet för mediestudier. Varmt välkommen!

Medverkande:
Madeleine Thor, vd IRM
Johan Taubert, vd Tidningsutgivarna
Anders Malmsten, journalist, författare och grundare av Dagens Medicin.

Moderator: Ulrika Beck-Friis, föreståndare, Institutet för mediestudier

Madeleine Thor, Johan Taubert, Anders Malmsten, Ulrika Beck-Friis

Två år av pandemi – annonsmarknaden och journalistiken

Seminarier

Grunden för vårt arbete är att vi arbetar i dialog med forskarna. Vi har även ett vetenskapligt råd som är ett helt centralt och ovärderligt bollplank i vårt arbete.

Vetenskapligt råd

Vid utgången av ett ekonomiskt stentufft år, där hårda sparpaket inom såväl public service som kommersiella medier har stått som spön i backen, och där vi dessutom sett det kraftigaste tappet på annonssidan sedan finanskrisen 2009, presenterar Institutet för mediestudier vår årsbok för 2023. Det är nionde året i rad som Mediestudier tar tempen på tillståndet för journalistiken – ur flera olika infallsvinklar.  

Några av de viktigaste slutsatserna är:

Inflation, ras på annonsmarknaden och ökade kostnader på alla områden har slagit hårt mot mediebranschen 2023.

Tappet på annonsmarknaden är det kraftigaste sedan finanskrisen 2009 och en central förklaring till den ekonomiska krisen.

Antalet lokalredaktioner är i princip oförändrat jämfört med förra året. Samtidigt skapar den pressade ekonomin oro inför 2024.

mediestudiers-arsbok-2023.pdf

Vita fläckarna: I väntan på sparkrav och nytt mediestöd
Martin Olsson och Leo Wallentin

Ett ekonomiskt skitår för mediebranschen - men vad var det egentligen som hände?
Mart Ots

Dramatiskt fall i annonsförsäljningen
Per Henckel och Madeleine Thor

Förrädiskt lugn före stormen
Olle Lidbom

Oberoende, sann och mångfaldig
Thor Gjermund Eriksen

Medieetiska övertramp är trots allt undantag
Caspar Opitz

Mer relevant journalistik – målet för Sveriges Radios AI
Olle Zachrison

Mediestudiers årsbok 2023

Med hjälp av forskning ska Institutet för mediestudier öka kunskapen om hur medier agerar och fungerar. Ytterst handlar det om journalistikens roll i en fun­gerande demokrati: att granska makten och skildra verkligheten.

Om oss

Vi publicerar årligen mellan fyra och sex rapporter där forskare fått undersöka någon del av mediesverige.

Rapporter

För att fördjupa diskussionen om medier och samhälle med kunskap från våra rapporter samlar vi beslutsfattare och experter för samtal i seminarieform.

Seminarium

Det lite snabbare poddformatet passar bra för snabba kommentarer kring forskningsläge eller liknande.

Poddar

Parallellt med digitaliseringen rör sig journalistiken mot en mer personlig och känslomässig rapportering.

Anonyma källor har blivit allt vanligare i brottsrapporteringen. 

Den politiska nyhetsrapporteringen står sig förvånansvärt stabil, trots att politiska omständigheter förändrats och mediekartan har ritats om.

Public service har blivit mer tabloidiserade på webben än sändningarna på nätet. Trenden i de regionala sändningarna går mot ökad samhällsjournalistik, till skillnad från rikssändningarna.

Det är några av slutsatserna i denna tredje och avslutande rapport i Institutet för mediestudiers innehållsanalys. Studien den enda i sitt slag och har mellan åren 2007 och 2022 studerat innehållet i 26 nationella och regionala svenska medier har studerats. I den här rapporten analyseras mätningarna för att teckna en bild av hur journalistiken utvecklats över tid.

innehållsstudien2025-sammanslagen-final.pdf

Inledning: Från start till mål
Ingela Wadbring & Karl-Arvid Färm

Nytt affärstänk och mera känslor
Michael Karlsson & Else Mikkelsen Båge

Krimnyheter tar sig in på nya områden
Ester Pollack

Publikens klick det nya målet
Annika Bergström

Lättsammare public service på nätet än i sändning
Torbjörn Rolandsson

Stabil politisk bevakning trots turbulens
Jesper Strömbäck

Medier, BNP och den nya annonsmarknaden
Tobias Lindberg

Globalisering i Sverige går sin egen väg
Henrik Örnebring

Mer av samma på konsoliderad marknad
Tobias Lindberg

Metod: Så görs innehållsanalysen & kodbok med definitioner
Karl-Arvid Färm

Pågående forskning

13 februari kl 09.00 presenterar Institutet för mediestudier den tredje och avslutande delen av innehållsanalysen 2007–2022. Anmäl dig idag!

Anmälan: Innehållsanalysen 2007–2022 – Journalistik i en ny tid

Våra finansiärer

Sedan 1999 har Institutet för mediestudier en central roll för att öka kunskapen om hur medierna fungerar. Uppdraget är att granska om journalistiken uppfyller sin roll i en fungerande demokrati: att granska makten och skildra verkligheten.

Institutet för mediestudier

Rapporten visar en rekordstor nedgång av annonsintäkterna för svensk journalistik under 2023. Under de senaste 15 åren har intäkterna minskat med nära 70 procent, motsvarande 8,5 miljarder kronor. Den enskilt största orsaken är att en stor del av tillväxten äts upp av digitala söktjänster och sociala nätverk.

Rapporten visar vidare att annonsintäkterna för medier med journalistiskt innehåll har sjunkit från 12,2 miljarder kronor år 2008 till endast 3,7 miljarder kronor 2023. Förra årets tapp är det största sedan mätningarna började: Prognosen för 2024 och 2025 är en fortsatt marginalisering av, nyhetsmediernas andel av annonsmarknaden.

Rapporten lyfter också fram det dramatiska skiftet mot digital annonsering, som nu dominerar marknaden med en andel på 74 procent år 2023, jämfört med 20 procent år 2010. Samtidigt har traditionella annonsbärare som tryckta nyhetsmedier och tv-annonsering tappat mark kraftigt, med en nedgång på 24 respektive 23 procent under 2023.

Detta innebär att journalistikens andel av den totala annonsmarknaden fortsätter att minska, vilket ytterligare pressar redaktionella medier och hotar deras långsiktiga överlevnad.

Rapporten görs av IRM, Institutet för reklam- och marknadsstatistik, på uppdrag av Institutet för mediestudier. Mätningen är unik, eftersom det är den enda som tittar på samhällsjournalistikens andel av den totala reklamkakan, och tidsserien går tillbaka till 2008. 

annonsmarknaden2024-FINAL.pdf

Annonsörerna byter spelplan

Mediestudier presenterar en unik undersökning av den svenska bevakningen av det amerikanska presidentvalet, gjord med liknande metod som de återkommande studierna av mediernas valbevakning i Sverige.

det amerikanska presidentvalet 2020 i svenska nyhetsmedier

Kampen om Vita huset

Kampen om Vita huset.pdf

Vita fläckarna: Ett knappt år med det nya mediestödet har redan satt sina spår på redaktionskartan: Tre tidningar som nekats stöd har lagts ner och gratistidningarna visar ett nymornat intresse för redaktionellt innehåll.

Annonsmarknaden: Kräftgången fortsätter för tryckta nyhetsmedier och tv-annonsering som backat med nästan en fjärdedel jämfört med året innan.

Public service: SVT erbjuder verktyg som skapar motståndskraft mot desinformation och hjälper publiken att orientera sig i en alltmer digital tillvaro. 

Kommersiell tv:  Strömningstjänsterna ökar konsumenternas valfrihet samtidigt som annonsintäkterna minskar. Ett rejält omtag i affärsmodellen är nu en ödesfråga för tv-branschen.

Publiken: Klyftan ökar mellan hur stadsbor och landsbygdsbor använder medierna.

Det är några av de tydligaste trenderna för den svenska journalistiken som tecknas i Mediestudiers årsbok 2024.

Årsboken 2024 – Haltande affärsmodeller och nytt mediestöd

omslag-arsbok-2024-merged.pdf

Vita fläckarna: Framtiden allt mer oviss för redaktionerna
Ulrika Beck-Friis & Leo Wallentin

Nya mediestödet kan förändra nyhetsbranschen
Anders Malmsten

Journalistikens finansiering 2023
Olle Lidbom

Kommersiell tv: 37 år gammal och dags att dö?
Malin Häger

Utförsåket fortsätter - En studie av annonsintäkter hos svenska medier med nyhetsjournalistiskt innehåll 2008–2025
Per Henckel och Madeleine Thor

Vägval väntar public service
Fredrik Stiernstedt

Digital tillit och verifiering: Hur SVT rustar sig och publiken mot desinformation
Anna Careborg

Mediekonsumtion och användning av sociala medier
Jenny Andersson, Freja Blomdahl och Jannike Tillå

Klyftan ökar mellan land och stad
Ulrika Facht

Årsboken 2024

14 december är det dags för lansering av Institutet för mediestudiers årsbok. Hör om årets stora trender tillsammans kunniga experter, mediechefer och ministrar. Boka datumet – och anmäl dig redan idag!

Årsboksseminarium 2023

Medier, oavsett om det är etablerade tidningar eller sociala sajter på någon ytterkant, kritiseras ofta för uthängningar av eller drev mot såväl enskilda personer som mer kända samhällsaktörer. Frågan är om det blivit sämre eller bättre än förr?

I den här rapporten finns bland annat en studie av nio uppmärksammade nyhetsfall. I fokus står inte bara namnpublicering, som oftast är det som diskuteras, utan också information andra uppgifter och markörer som gör att individer blir möjliga att identifiera.

Det medieetiska systemet är i ständig förhandling för att tjäna samhället. Är de som fått rätt hos Medieombudsmannen nöjda eller missnöjda? Vad är skillnaden mellan juridik och självreglering? Och hur säkerställs redaktionens moraliska kompetens?

Medieetik och offentlighet

medieetik och offentlighet_webb.pdf

Inledning: Krig, konfrontation, klimat vilka utmaningar tål det medietiska systemet?
Caspar Opitz

En ny offentlighet utmanar gränserna
Nicklas Håkansson

Lika inför lagen – olika inför medieetiken
Ola Sigvardsson

Upprättelse utan kompensation – anmälarnas upplevelser
Aina Maja Hall, Lisa Lindberg & Alexandra Severinson

Publicistisk självständighet avgör namnpublicering
Karin Olsson

Redaktionens moraliska kompetens
Tomas Brytting

Prislappen hög för brittiska övertramp
Charlotta Buxton

Näringslivets etiska musketörer
Martin Ahlquist & Torbjörn von Krogh

Diskussioner om valrörelser handlar för det mesta om rikspolitik. Samtidigt ansvarar regionpolitiker och kommunpolitiker för en mycket stor del av den politiska vardagen som direkt påverkar medborgarnas liv. I valrörelsen 2022 handlade omkring hälften av rapporteringen i lokaltidningar om valrörelsen på riksnivå. Mätt i antal artiklar innebar det att två till tre artiklar per dag handlade om valet till riksdagen, och ungefär lika många artiklar om de regionala och kommunala valen.  

I rapporten står står fyra aspekter av lokalpressens valbevakning i centrum. Den första aspekten handlar om att försöka karakterisera valrapporteringen och dess dynamik. Den andra aspekten handlar om att analysera olika dimensioner av medialiseringen av valbevakningen.  Den tredje aspekten handlar om vilka sakfrågor som dominerade debatten och därmed vilken dagordning läsarna av de fyra lokaltidningarna kunde ta del av. Den fjärde aspekten handlar om aktörerna i valbevakningen, med fokus på vilken uppmärksamhet och behandling de politiska partierna fick i lokalpressens bevakning av valet 2022.

politik_och_lokala_medier-FINAL.pdf

Politik och lokala medier

Redaktionsdöden i landets kommuner har stannat av. Däremot fortsätter ägarkoncentrationen att öka.

Trots att reklamintäkterna till journalistik gjorde en historisk åter- hämtning efter pandemin, ser framtiden dyster ut.

Konsumenterna efter frågar journalistik och är villiga att betala för den. Inte minst hos yngre finns det en betalningsvilja på nätet.

Förslaget till nytt mediestöd kan innebära en radikal förändring, där vinnarna troligen blir mindre lokala aktörer, både i form av etablera- de, tryckta medier och nyare, enbart digitala sådana.

Det är några av de tydligaste trenderna för den svenska journalistiken som tecknas i Mediestudiers årsbok 2022.

Mediestudiers årsbok 2022

Mediestudiers årsbok 2022 .pdf

Ägarkoncentrationen fortsätter att öka
Martin Olsson och Leo Wallentin

Tillfällig ökning av reklamintäkterna – En studie av reklamintäkter hos svenska medier med nyhetsjournalistiskt innehåll 2008–2023
Tobias Hedström, Per Henckel och Madeleine Thor

Betalningsvilja ger hopp för journalistiken
Olle Lidbom

Nytt mediestöd anpassat för en digital värld
Maria Norbäck och Ingela Wadbring

Mediedebatten handlar oftast om public service
Anna Maria Jönsson

Källkritiken är krigsbevakningens svaga länk
Gunnar Nygren och Andreas Widholm

På uppdrag av Institutet för mediestudier har Institutet för reklam- och mediestatistik tagit fram en bedömning kring reklamintäkter för medier med nyhetsjournalistiskt innehåll under perioden 2008 till 2024. 

reklamintäkter hos medier med nyhetsjournalistik, 2008-2024

Den sårbara finansieringen – Vad vill annonsörerna?

IRM- Journalistik och reklam 2023.pdf

Den sårbara finansieringen

Hur klarar egentligen medierna att rapportera om komplicerade politiska energibeslut? Utgångspunkten i granskningen är de fem energipolitiska regeringsbeslut mellan 2003–2020 som under hösten 2023 fick svidande kritik av Riksrevisionen. Motiveringen var att besluten var dåligt underbyggda och brast i konsekvensanalys. Samma kritik skulle kunna riktas mot mediernas rapportering, enligt professor Mikael Granberg, ansvarig för Mediestudiers rapport.

Rapporten visar bland annat:

De som kommer till tals i nyhetsrapporteringen är framför allt elbolagen och den politiska oppositionen.

Trots att det finns mycket forskning på området, intervjuas sällan forskare. Inte heller citeras det ur de många utredningar som gjorts.

Miljörörelsen är så gott som osynlig i rapporteringen. 

Medierna och energipolitiska beslut

mediestudier-energibesluten-FINAL.pdf

Trots att sjukvård, miljö och utbildning låg högt på väljarnas dagordning inför valrörelsen 2022 riktades mediernas uppmärksamhet mot andra frågor. Istället fick brott och straff, ekonomi samt energifrågorna allra mest uppmärksamhet och fick tillsammans mer än 40 procent av allt medieutrymme.

Samtidigt tycks medierna ha tagit ett steg tillbaka och överlämnat åt politiken att styra vilka ämnen som ska hamna i strålkastarljuset.

I Politiken, medierna och nyhetsagendan analyseras nyhetsbevakningen av valrörelsen. Granskningen klargör också om det finns fog att anklaga medierna för partiskhet eller ej.

Rapporten är en återkommande, kvantitativ undersökning av journalistiken under valrörelsen, som inleddes redan efter valet 1979.

Bengt Johansson, professor, JMG, Göteborgs universitet
Jesper Strömbäck, professor, JMG, Göteborgs universitet

Ulrika Beck-Friis (red), Institutet för mediestudier
Jonathan Lundqvist (red), Institutet för mediestudier

Två år av pandemi – annonsmarknaden och journalistiken

Mer liknande läsning

No items found