Cookies

Nödvändiga

Mediernas bevakning påverkar hur människor röstar på valdagen. Frågan är hur nyhetsrapporteringen förändrats under de sju svenska EU-valen. 

Vilka frågor får störst utrymme i nyhetsrapportering?

Vad händer när vissa ämnen hamnar i skymundan och politiska skandaler får större plats?

Hur väl har nyhetsredaktionerna lyckats belysa och granska EU:s roll som ekonomisk union?

Har svenskarnas förändrade och mer positiva syn på EU gjort avtryck i dagordningen för nyhetsrapportering?

Bengt Johansson, professor i journalistik, JMG, Göteborgs Universitet

Teresa Küchler, EU-korrespondent för bland annat SvD

Michael Kucera, programchef samhälle, SVT

Fredrik Sjögren, policyansvarig EU-frågor, Svenskt Näringsliv

Moderator: Ulrika Beck-Friis, föreståndare, Institutet för mediestudier

EU-valen i medierna - svensk nyhetsrapportering 1995-2024

De stora techjättarna fortsätter att växa på den svenska annonsmarknaden. Samtidigt fortsätter kräftgången på annonsmarknaden för medier med samhälls- och nyhetsjournalistik. 

Var väljer annonsörerna att lägga sina pengar?

Vilka konsekvenser får det för journalistiken?

I fasta priser har nyhetsmedierna tappat 8,8 miljarder kronor i annonsintäkter sedan 2008.  Frågan är hur svenska medier långsiktigt ska klara kampen mot den stenhårda konkurrensen från globala mediehus och streamingtjänster. Vilka aktörer ska ta ansvar för den nationella och lokala nyhetsbevakningen? Och hur kommer norska Schibsteds köp av TV4 att påverka den svenska och nordiska marknaden?

Madeleine Thor, vd IRM, Institutet för reklam- och mediestatistik, som på uppdrag av oss gör mätningen

Joakim Flodin, vd Schibsted Marketing Services

Marie Nilsson,  medieanalytiker, grundare och tidigare vd för Mediavision

Techjättarna tar annonspengarna - hur ska journalistiken finansieras?

Mediebranschen har stöpts om till en helt ny bransch, med nya affärsmodeller, nya plattformar och helt nya arbetssätt.

Resultatet är en slimmad, digitaliserad bransch, där AI spelar en allt större roll. Redaktionerna består dessutom av ett A-lag med fast anställda och ett B-lag med vikarier. Frågan är hur det påverkar möjligheterna att hantera journalistikens demokratiska uppdrag: att granska makten och skildra verkligheten. 

Det är några av de frågor som diskuteras under det här seminariet. Utgångspunkten är rapporten Yrke journalist, där journalister på olika medier och i olika befattningar berättar om själva kärnan i yrket: drivkraften att berätta, granska och skildra verkligheten. Priset är många gånger högt, eftersom otrygga anställningsvillkor sliter både ekonomiskt och fysiskt på många. Andra känner att nya ägarstrukturer har ökat både arbetsglädjen och framtidstron. 

Jenny Wiik, docent, JMG, Göteborgs universitet, och författare till rapporten

Fredrick Malmberg, ansvarig utgivare TV4 Nyheterna och Kalla Fakta

Theo Bodin, docent i arbets- och miljömedicin, Karolinska Institutet

Linnéa Wannefors, reporter, styrelseledamot i Vikarieföreningen

Yrke journalist - passion, otrygghet, omställning

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn.

I vårt nyhetsbrev får du information om kommande rapporter och seminarier, samt andra nyheter från oss. Direkt till din brevlåda!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Rapporten visar en rekordstor nedgång av annonsintäkterna för svensk journalistik under 2023. Under de senaste 15 åren har intäkterna minskat med nära 70 procent, motsvarande 8,5 miljarder kronor. Den enskilt största orsaken är att en stor del av tillväxten äts upp av digitala söktjänster och sociala nätverk.

Rapporten visar vidare att annonsintäkterna för medier med journalistiskt innehåll har sjunkit från 12,2 miljarder kronor år 2008 till endast 3,7 miljarder kronor 2023. Förra årets tapp är det största sedan mätningarna började: Prognosen för 2024 och 2025 är en fortsatt marginalisering av, nyhetsmediernas andel av annonsmarknaden.

Rapporten lyfter också fram det dramatiska skiftet mot digital annonsering, som nu dominerar marknaden med en andel på 74 procent år 2023, jämfört med 20 procent år 2010. Samtidigt har traditionella annonsbärare som tryckta nyhetsmedier och tv-annonsering tappat mark kraftigt, med en nedgång på 24 respektive 23 procent under 2023.

Detta innebär att journalistikens andel av den totala annonsmarknaden fortsätter att minska, vilket ytterligare pressar redaktionella medier och hotar deras långsiktiga överlevnad.

Rapporten görs av IRM, Institutet för reklam- och marknadsstatistik, på uppdrag av Institutet för mediestudier. Mätningen är unik, eftersom det är den enda som tittar på samhällsjournalistikens andel av den totala reklamkakan, och tidsserien går tillbaka till 2008. 

Annonsörerna byter spelplan – överlever journalistiken?

annonsmarknaden2024-FINAL.pdf

Annonsörerna byter spelplan

Minskad skillnad i nyhetsvärderingen mellan riksdagsval och EU-val. Större utrymme för politiska skandaler och ökat nationellt perspektiv över tid. Mindre utrymme för ekonomin, trots att EU också är en ekonomisk union. Det är några av slutsatserna i rapporten EU-valen i medierna - svensk nyhetsrapportering 1995-2024. 

En analys som ger den första samlade bilden av hur rapporteringen förändrats under de 30 år som Sverige varit medlem i EU. Kunskap om hur och vad som rapporteras är i dag viktigare än någonsin. Detta eftersom makten över riket utgår från regering och riksdag samt från parlamentet och kommissionen i Bryssel. Det gör mediernas uppgift att granska makten både svårare och mer angelägen. Inte minst när auktoritära krafter vinner mark, redaktionella medier ifrågasätts och desinformation i olika former ökar.

EU-val_2025.pdf

EU-valen i medierna

4 december kl 09.00 presenterar Institutet för mediestudier Årsboken 2025 - Anmäl dig idag!

Anmälan: Årsboken 2025

Rapporten visar att medier med nyhetsjournalistik för första gången har mindre än tio procent av den totala annonskakan. Samtidigt gick de stora sociala plattformarna, som till exempel Tiktok och Meta om tv och digitala streamingtjänster.

I stället för en uppgång efter katastrofåret 2023, som efter finanskrisen 2009 och coronaåret 2020, blev det ett minus på 9,1 procent för nyhetsjournalistiken. I fasta priser har nyhetsmedierna tappat 72,5 procent av sina annonsintäkter sedan 2008, vilket motsvarar 8,8 miljarder kronor.

Frågan är hur svenska medier långsiktigt ska klara kampen mot den stenhårda konkurrensen från globala mediehus och streamingtjänster. 

Rapporten görs av IRM, Institutet för reklam- och marknadsstatistik, på uppdrag av Institutet för mediestudier. Mätningen är unik, eftersom det är den enda av sitt slag som tittar på annonsintäkter för medier med nyhetsjournalistiskt innehåll under perioden 2008 till 2026.

Techjattarna-tar-annonspengarna-2025-rapport.pdf

Techjättarna tar annonspengarna

Sedan 1999 har Institutet för mediestudier en central roll för att öka kunskapen om hur medierna fungerar. Uppdraget är att granska om journalistiken uppfyller sin roll i en fungerande demokrati: att granska makten och skildra verkligheten.

Institutet för mediestudier

När Sverige nu varit medlem av EU i ett kvartssekel är det dags att sätta fokus på hur väl journalistiken lyckas bevaka den makt som utgår från Bryssel. Därför har Institutet för Mediestudier granskat kvalitet och kvantitet i svenska mediers bevakning av EU. 

Så lite bevakas EU-lagar – fast de berör oss lika mycket som svensk lag. 

Så har antalet svenska EU-korrespondenter minskat. 

Så sällan gräver Sveriges ledande redaktioner för undersökande journalistik om EU. 

Så har medier bevakat de svenska EU-valrörelserna. 

Boris i Bryssel – en berättelse om Brexits början. 

När besluten drog till Bryssel stannade journalistiken hemma

När besluten drog till Bryssel stannade journalistiken hemma.pdf

Här finns alla kapitel i EU-boken som pdf:

Journalistiken hängde inte med när makten drog till Bryssel Författare: Lars Truedson

Journalisterna sover när Bryssel vaknar Författare: Maria Strömvik

Få EU-granskningar – varför det? Författare: Anton Karlsson

Makten växer men färre bevakar den – om den krympta svenska korrespondentkåren i Bryssel
Författare: Sigrid Melchior

Sveriges journalistiska utanförskap Författare: Annika Ström Melin

25 år senare: En omogen EU-bevakning Författare: Anna Skoog

Stick ut, men gör det på rätt sätt! Partiskheten i nyhetsbevakningen av EU-valet 2019
Författare: Bengt Johansson

Boris i Bryssel – en berättelse om Brexits början Författare: Henrik Brors

4 september: Techjättarna tar pengarna - hur ska journalistiken finansieras?

På gång

Med hjälp av forskning ska Institutet för mediestudier öka kunskapen om hur medier agerar och fungerar. Ytterst handlar det om journalistikens roll i en fun­gerande demokrati: att granska makten och skildra verkligheten.

Om oss

Vi publicerar årligen mellan fyra och sex rapporter där forskare fått undersöka någon del av mediesverige.

Rapporter

För att fördjupa diskussionen om medier och samhälle med kunskap från våra rapporter samlar vi beslutsfattare och experter för samtal i seminarieform.

Seminarium

Det lite snabbare poddformatet passar bra för snabba kommentarer kring forskningsläge eller liknande.

Poddar

Vita fläckarna: Ett knappt år med det nya mediestödet har redan satt sina spår på redaktionskartan: Tre tidningar som nekats stöd har lagts ner och gratistidningarna visar ett nymornat intresse för redaktionellt innehåll.

Annonsmarknaden: Kräftgången fortsätter för tryckta nyhetsmedier och tv-annonsering som backat med nästan en fjärdedel jämfört med året innan.

Public service: SVT erbjuder verktyg som skapar motståndskraft mot desinformation och hjälper publiken att orientera sig i en alltmer digital tillvaro. 

Kommersiell tv:  Strömningstjänsterna ökar konsumenternas valfrihet samtidigt som annonsintäkterna minskar. Ett rejält omtag i affärsmodellen är nu en ödesfråga för tv-branschen.

Publiken: Klyftan ökar mellan hur stadsbor och landsbygdsbor använder medierna.

Det är några av de tydligaste trenderna för den svenska journalistiken som tecknas i Mediestudiers årsbok 2024.

Årsboken 2024 – Haltande affärsmodeller och nytt mediestöd

omslag-arsbok-2024-merged.pdf

Vita fläckarna: Framtiden allt mer oviss för redaktionerna
Ulrika Beck-Friis & Leo Wallentin

Nya mediestödet kan förändra nyhetsbranschen
Anders Malmsten

Journalistikens finansiering 2023
Olle Lidbom

Kommersiell tv: 37 år gammal och dags att dö?
Malin Häger

Utförsåket fortsätter - En studie av annonsintäkter hos svenska medier med nyhetsjournalistiskt innehåll 2008–2025
Per Henckel och Madeleine Thor

Vägval väntar public service
Fredrik Stiernstedt

Digital tillit och verifiering: Hur SVT rustar sig och publiken mot desinformation
Anna Careborg

Mediekonsumtion och användning av sociala medier
Jenny Andersson, Freja Blomdahl och Jannike Tillå

Klyftan ökar mellan land och stad
Ulrika Facht

Årsboken 2024

Pågående forskning

Vem bryr sig egentligen om hur journalister har det på jobbet? Så många andra yrkesgrupper kämpar ju också för att ställa om efter omorganisationer, teknikskiften, ständiga besparingar och otrygga anställningar. Men utan journalister blir det offentliga samtalet tystare om hur makten agerar och skildringarna av medborgarnas verklighet färre. Därför behövs en debatt om hur yrkesvillkoren påverkar journalistikens innehåll.

• Varför väljer någon att bli journalist när arbetsvillkoren är så utmanande och arbetsmarknaden så tuff?

• Hur påverkas journalistikens innehåll av att redaktionerna består av ett A-lag med fast anställda och ett B-lag med vikarier?

• Vilken betydelse har de nya ägarstrukturerna?

• Hur länge kan en slimmad mediebransch fortsätta att attrahera talanger?

I den här studien berättar journalister på olika medier och i olika befattningar om själva kärnan i yrket: drivkraften att berätta, granska och skildra verkligheten. Priset är många gånger högt, eftersom otrygga anställningsvillkor sliter både ekonomiskt och fysiskt på många. Andra känner att nya ägarstrukturer har ökat både arbetsglädjen och framtidstron.

Yrke journalist 
passion, otrygghet, omställning

Yrke journalist_sammanslagen.pdf

Yrke journalist

Våra finansiärer

Seminarier

Grunden för vårt arbete är att vi arbetar i dialog med forskarna. Vi har även ett vetenskapligt råd som är ett helt centralt och ovärderligt bollplank i vårt arbete.

Vetenskapligt råd

Vid utgången av ett ekonomiskt stentufft år, där hårda sparpaket inom såväl public service som kommersiella medier har stått som spön i backen, och där vi dessutom sett det kraftigaste tappet på annonssidan sedan finanskrisen 2009, presenterar Institutet för mediestudier vår årsbok för 2023. Det är nionde året i rad som Mediestudier tar tempen på tillståndet för journalistiken – ur flera olika infallsvinklar.  

Några av de viktigaste slutsatserna är:

Inflation, ras på annonsmarknaden och ökade kostnader på alla områden har slagit hårt mot mediebranschen 2023.

Tappet på annonsmarknaden är det kraftigaste sedan finanskrisen 2009 och en central förklaring till den ekonomiska krisen.

Antalet lokalredaktioner är i princip oförändrat jämfört med förra året. Samtidigt skapar den pressade ekonomin oro inför 2024.

mediestudiers-arsbok-2023.pdf

Vita fläckarna: I väntan på sparkrav och nytt mediestöd
Martin Olsson och Leo Wallentin

Ett ekonomiskt skitår för mediebranschen - men vad var det egentligen som hände?
Mart Ots

Dramatiskt fall i annonsförsäljningen
Per Henckel och Madeleine Thor

Förrädiskt lugn före stormen
Olle Lidbom

Oberoende, sann och mångfaldig
Thor Gjermund Eriksen

Medieetiska övertramp är trots allt undantag
Caspar Opitz

Mer relevant journalistik – målet för Sveriges Radios AI
Olle Zachrison

Mediestudiers årsbok 2023

Parallellt med digitaliseringen rör sig journalistiken mot en mer personlig och känslomässig rapportering.

Anonyma källor har blivit allt vanligare i brottsrapporteringen. 

Den politiska nyhetsrapporteringen står sig förvånansvärt stabil, trots att politiska omständigheter förändrats och mediekartan har ritats om.

Public service har blivit mer tabloidiserade på webben än sändningarna på nätet. Trenden i de regionala sändningarna går mot ökad samhällsjournalistik, till skillnad från rikssändningarna.

Det är några av slutsatserna i denna tredje och avslutande rapport i Institutet för mediestudiers innehållsanalys. Studien den enda i sitt slag och har mellan åren 2007 och 2022 studerat innehållet i 26 nationella och regionala svenska medier har studerats. I den här rapporten analyseras mätningarna för att teckna en bild av hur journalistiken utvecklats över tid.

Journalistik i en ny tid

innehållsstudien2025-sammanslagen-final.pdf

Inledning: Från start till mål
Ingela Wadbring & Karl-Arvid Färm

Nytt affärstänk och mera känslor
Michael Karlsson & Else Mikkelsen Båge

Krimnyheter tar sig in på nya områden
Ester Pollack

Publikens klick det nya målet
Annika Bergström

Lättsammare public service på nätet än i sändning
Torbjörn Rolandsson

Stabil politisk bevakning trots turbulens
Jesper Strömbäck

Medier, BNP och den nya annonsmarknaden
Tobias Lindberg

Globalisering i Sverige går sin egen väg
Henrik Örnebring

Mer av samma på konsoliderad marknad
Tobias Lindberg

Metod: Så görs innehållsanalysen & kodbok med definitioner
Karl-Arvid Färm

Mediestudier presenterar en unik undersökning av den svenska bevakningen av det amerikanska presidentvalet, gjord med liknande metod som de återkommande studierna av mediernas valbevakning i Sverige.

det amerikanska presidentvalet 2020 i svenska nyhetsmedier

Kampen om Vita huset

Kampen om Vita huset.pdf

14 december är det dags för lansering av Institutet för mediestudiers årsbok. Hör om årets stora trender tillsammans kunniga experter, mediechefer och ministrar. Boka datumet – och anmäl dig redan idag!

Årsboksseminarium 2023

Medier, oavsett om det är etablerade tidningar eller sociala sajter på någon ytterkant, kritiseras ofta för uthängningar av eller drev mot såväl enskilda personer som mer kända samhällsaktörer. Frågan är om det blivit sämre eller bättre än förr?

I den här rapporten finns bland annat en studie av nio uppmärksammade nyhetsfall. I fokus står inte bara namnpublicering, som oftast är det som diskuteras, utan också information andra uppgifter och markörer som gör att individer blir möjliga att identifiera.

Det medieetiska systemet är i ständig förhandling för att tjäna samhället. Är de som fått rätt hos Medieombudsmannen nöjda eller missnöjda? Vad är skillnaden mellan juridik och självreglering? Och hur säkerställs redaktionens moraliska kompetens?

Medieetik och offentlighet

medieetik och offentlighet_webb.pdf

Inledning: Krig, konfrontation, klimat vilka utmaningar tål det medietiska systemet?
Caspar Opitz

En ny offentlighet utmanar gränserna
Nicklas Håkansson

Lika inför lagen – olika inför medieetiken
Ola Sigvardsson

Upprättelse utan kompensation – anmälarnas upplevelser
Aina Maja Hall, Lisa Lindberg & Alexandra Severinson

Publicistisk självständighet avgör namnpublicering
Karin Olsson

Redaktionens moraliska kompetens
Tomas Brytting

Prislappen hög för brittiska övertramp
Charlotta Buxton

Näringslivets etiska musketörer
Martin Ahlquist & Torbjörn von Krogh

EU-valen i medierna - svensk nyhetsrapportering 1995-2024

Mer liknande läsning

No items found