Tips för journalister och redaktioner

(Uppställningen är delvis hämtad ur boken ”Mediernas Ansvarighet” av Torbjörn von Krogh som Sim(o) gav ut 2008. Vill du fördjupa dig i resonemangen kan du beställa boken här.)

I) Öka insynen, genomskinligheten

Blogga från redaktionens morgonmöte. Berätta hur dagens tidning eller sändning togs emot och värderades på mötet och om vilka principiella diskussioner detta ledde till. Vilka ämnen är viktiga att gå vidare på idag? Avslöja inga stora hemligheter för eventuella konkurrenter, men var öppen inför läsare-lyssnare-tittare-användare. Varför håna SVT-Aktuellts försök med Öppen redaktion? Den gör/gjorde ju allvarliga försök i alla fall.

Förklara svåra publiceringsbeslut på papper, i eter och på webb. Det kan ske i sidorutor, intervjuer eller bloggar. Förklara också när händelser är svåra att bevaka, källor motsägelsefulla, myndigheter manipulerande och företag förekommande. Redovisa när resor som en reporter gjort betalats av någon annan. Berätta allt som du själv skulle vilja veta för att bedöma en text (utan att bryta mot källskyddet) och allt som kan innebära en antydan om jäv.

Lägg ut råmaterial på webben vid stora och eventuellt kontroversiella jobb. Lär av Uppdrag granskning som lägger ut extramaterial, intervjuar sina egna reportrar för hemsidan om hur de gjort sina jobb, har en grävskola i tio delar, 25 informativa frågor/svar om offentlighetsprincipen, redaktörskrönikor och som uppmuntrar inlägg från tittarna.

Medieutvecklaren på Sundsvalls Tidning Svenåke Boström skrev på sin tjänsteblogg Tidningsliv 9 april 2008 att det är tjänstefel för redaktioner att inte utnyttja nätets möjligheter till ökad öppenhet:

Börja med att publicera en bakgrund till din story. Uppmana läsarna att komma med mera fakta och synpunkter. Publicera ditt bakgrundsmaterial så länge det inte skyddas av källskyddet.

Berätta om de redaktionella diskussioner och avvägningar som ligger bakom olika publiceringsbeslut. Varför inte en extra faktaruta till varje artikel:

Så fick vi tipset: SMS
Antal personer som bidragit med fakta: 12
Mina telefonsamtal: 8
Inkommande mail: 22
Samt en länk till bakgrundsmaterialet.

Transparent newsroom på YouTube
Fem minuters reportage, visat på de internationella tidningsutgivarnas världskongress 2008 i Göteborg, om hur den genomskinliga redaktionen på Spokesman-Review fungerade. (Delar av satsningen har upphört i o m den ekonomiska krisen och nedskärningar som gjorts på tidningen.)

Öppenhet krävs särskilt i dåliga tider
Förre chefredaktören för Spokesman-Review i nordvästra USA är en förespråkare och föregångare vad gäller redaktionell öppenhet, transparens. På sin blogg argumenterar han för att nedskärningarna inom amerikanska medier medför att genomskinlighet behövs mer än någonsin. Redaktionerna måste förklara vilka ämnen och områden de väljer bort när reporterstyrkan minskar.

En SVT-reporter försvarar SVT:s Öppen redaktion
Mikael Pettersson, reporter på SVT:s nyhetsredaktion rapport, diskuterar för- och nackdelar med en mer genomskinlig nyhetsbevakning. Hans slutsats: ”I bästa fall: en medveten vandring mot en allt större öppenhet kring de egna arbetsprocesserna, kring det egna råmaterialet och kring den egna dokumentationen.”

Helsingborgs Dagblads experiment med öppenhet
Klipp från diskussionerna på morgonmötet lades ut på Youtube. God respons men krånglig metod.

Be accountable (var ansvarig)
”Journalists are accountable to their readers, listeners, viewers and each other.  Journalists should:
— Clarify and explain news coverage and invite dialogue with the public over journalistic conduct.
— Encourage the public to voice grievances against the news media.
— Admit mistakes and correct them promptly.
— Expose unethical practices of journalists and the news media.
— Abide by the same high standards to which they hold others.
Att vara ansvarig, accountable, är en av de fyra hörnstenarna i Society of Professional Journalists etiska regler (Code of Ethics). Den tillkom 1995, efter flera års diskussioner.

God nätmoral
Berätta för dina läsare hur du fick fram din information och varför du publicerar den. Dölj inte vem du arbetar för och inte heller hur du finansierar din webbplats.
Detta är några punkter från Online Journalism Reviews etiska riktlinjer för nätpubliceringar.

Jeff Jarvis: Slutna medier är hycklande medier
Bloggaren och journalistutbildaren Jeff Jarvis resonerar kring behovet av genomskinliga medier.

Självkritik i norska Rogalands Avis
”Gjennomgangen av dagens avis skjer hver dag klokken 10.00, og er redaksjonsledelsens kritiske og selvkritiske blikk på jobben vi gjør. Vinklinger, bildevalg, håndverksmessig utførelse og språk er blant de temaene som tas opp i evalueringen.”

Motiveringen för självkritiken i Rogalands Avis
Vi kräver att andra ska vara öppna när vi kommer med våra frågor. Då är det inte för mycket begärt att vi själva är öppna också. Så resonerar ledningen för Rogalands Avis på norska västkusten vid Stavanger.

Uppdrag granskning öppnar sig
SVT:s granskande program som ofta gör kontroversiella program försöker möta kritik genom att informera extra mycket om metoder, källor och värderingar.

Irakkriget och källorna
I ett krig kan rykten, desinformation, isolering och livsfara göra källkritiken svår och rapporteringen osäker. I sådana lägen gäller det att informera läsarna om bevakningens betingelser. En studie framhåller metodens betydelse – och Aftonbladet slår sig för bröstet.

Teknik- och programutveckling inför öppen ridå
Allt fler redaktioner har börjat inse finessen med att öppna sitt utvecklingsarbete för omvärlden. Bidragen från kunniga läsare uppväger eventuella konkurrensnackdelar. Sydsvenskan har gjort det, Medievärlden har gjort det – båda påhejade av utvecklingsbolaget Mindpark. En föregångare är norska radio- och tv-bolaget NRK (public service).

Medieetik i praktiken
I detta blogginlägg kan ni bland annat läsa om Nerikes Allehandas så kallade Ulf expreimentet.

II) Förbättra dialogen med omvärlden

Använd nätets enorma möjligheter till snabb och enkel kommunikation med omvärlden. Blogga själv du som är redaktör och problematisera redaktionella beslut. Ansträng dig att få in kommentarer och gå in i dialoger utifrån dem (det besparar dig tid att slippa svara på samma frågor individuellt via e-post). Se läsare, lyssnare, tittare, användare som tillgångar – inte som problem.

Se till att det finns en särskild plats på hemsidan som användare lätt hittar och där användare kan få svar på frågor om redaktionens policy och praktik. Snabba länkar till redaktörens kolumner, redaktionella bloggar om journalistiken, etiska regler, rättelser, granskningar av redaktionen med mera. Det finns bedrövligt lite av detta på svenska nyhetsredaktioners hemsidor.

Ordna möten mellan redaktionen och människor som upplever sig illa utsatta eller illa hanterade. Expressen har haft seminarier tillsammans med brottsoffer som berättat hur de upplevt mediernas metoder.

Att läsa upp intervjucitat värderas högt av dem som intervjuas, högre än av dem som hanterar intervjuerna i medierna.

Fråga redaktörerna
”Uenig? Spør redaktørene” – så lyder rubriken på Stavanger Aftenblads hemsida. Här svarar chefredaktören, andreredaktören och kulturredaktören direkt på läsarnas kritik.

En liten spricka i förhänget
Sven Egil Omdal, kultur- och debattredaktör på Stavanger Aftenblad, motiverade sommaren 2008 tidningens satsning på en dialog mellan redaktörer och läsare. Artikeln inleddes med orden:
”Inn til det aller helligste rommet i jødenes tempel hadde bare yppersteprestene adgang. Hva som foregikk i rommet bak forhenget var omtrent like hemmelig som et redaksjonsmøte i et norsk mediehus, har jeg fått vite.”

Den Gode, den Onde, den Fule
Den stora nyhetsbyrån Reuters har (efter några skandaler med fejkade bilder bland annat) utvecklat sina kontakter med läsarna i etiska och redaktionella kvalitetsfrågor.
Det sker här på Good, Bad and Ugly (läsarnas reaktioner och Reuters rättelser), men också bloggarna Reuters Editors http://blogs.reuters.com/reuters-editors/ (redaktörerna möter läsarna) och Full Disclosure http://blogs.reuters.com/fulldisclosure/ (diskussion om etik och nyhetsvärdering).

National Public Radio
USA:s nationella public service-kanal har samlat lyssnarombudsmannens blogg och kolumner på ett ställe med länkar till rättelser, etiska regler och underlag beträffande oberoende och integritet.

Tala engagerad klartext
Två amerikanska medieforskare argumenterar för att mediernas företrädare måste anstränga sig mer för att göra sina beslut (och motiv för beslut) tydliga och förståeliga.

Brottsoffer i fokus
Lyssna på brottsoffrens erfarenheter av närgången mediebevakning. Hur kan viktig information förmedlas utan att brottsoffer skadas? Bjud in brottsoffer till redaktionen för samtal när den akuta bevakningen är över.

Henrik Alexanderssons blogg
En uppmärksammad bloggare som får sina läsare och kollegor att bidra till bloggens innehåll med sina specialkunskaper. Ett arbetssätt som traditionella medier långsamt börjat nosa på.

Samarbeta med bloggarna
’Off the bus’ hette ett samarbete mellan proffsjournalister och bloggare/medborgarjournalister under den senaste presidentvalskampanjen i USA. Medielandskapet förändras, förändras, förändras...

Jan Helins ’etik i natten’
Aftonbladets chefredaktör lägger ibland ut nattliga frågor om arbetsmetoder och publiceringsbeslut på mikrobloggen Twitter. Det kan ge läsarna insyn – och Helin kunskap.

III) Förbättra hanteringen av rättelser

Metro införde rättelsespalt 2005 och bad läsarna hjälpa till. Utmärkt! Men på nätet hittar jag inte denna funktion.

SvD införde kvalitetsredaktör med rättelsespalt på fast spalt i tidningen 2007. Utmärkt! Men på nätet hittar jag ingen sådan spalt.

Publicera rättelser och samla dem på en plats. Gör dem synliga och sökbara. Uppmuntra läsare-lyssnare-tittare-användare att begära rättelser. Minns att många inte bryr sig i tron att det inte lönar sig. Låt det löna sig.

Analysera rättelserna (varje månad eller varje halvår) och dra slutsatser av hur de uppstår. Publicera sammanställningarna och slutsatserna.

Undvik bortförklaringar av typen ”ett fel har insmugit sig”. Är misstagen lömska varelser som kryper fram i halvmörkret och försöker överlista de stackars redaktörerna för att sedan belåtet glida in i datorerna utan att upptäckas? Är det redaktörerna eller felen som är aktiva?

Radio och tv bör, förutom på sina hemsidor, vara tydligare i sina sändningsupplägg. Varför inte en fast tid på dygnet för rättelser? Reporterveteranen Jan Mosander har lanserat programtiteln ”Sanningens minut”.

98 procent av felen rättas inte
Medieforskaren Scott R Maier vid University of Oregon har gjort en undersökning av huruvida 1220 artiklar med 2615 faktafel i tio tidningar rättats. Det sorgliga resultatet är – 23 artiklar.

Expressen samlar sina rättelser
Thomas Mattssons första åtgärd som ny chefredaktör för Expressen i mars 2009, enligt vad han själv skrev i sin blogg, var att samla alla rättelser på en plats. Han motiverade sitt beslut med ”att det är fler som ser våra korrigeringar om de är lätta att hitta, och öppenheten ökar också trovärdigheten”. Varför inte begära att alla större nyhetsredaktioner gör likadant? Det underlättar förvisso överblick – och motiverar redaktioner att ännu flitigare förebygga felaktiga uppgifter.

Här samlas Expressens rättelser
Orden ”Expressen rättar” i vänsterspalten på Expressens ingångssida leder in till avdelningen ”Om Expressen” – och här finns alla Expressens rättelser samlade.

’Vi beklagar misstaget’
Sajten Regret the error samlar in alla rättelser från stora engelskspråkiga nyhetsredaktioner – förutsatt att de har samlat sina rättelser på nätet. Redaktören Craig Silverman i Kanada gör årsgenomgångar av rättelserna och har även skrivit en bok som diskuterar hur rättelser kan minskas (Regret the Error, Union Square Press, 2007)

Intervju med rättelsernas rättare
Mästerrättaren Craig Silverman berättar i en lång intervju om betydelsen av rättelser och om olika trender. Han nämner särskilt brittiska Guardian. En dag fanns det inga rättelser i tidningen och dagen efter förklarade rättelseredaktören att detta inte var ett utslag av plötslig noggrannhet; det berodde på ett tekniskt missöde.

Enkelt och effektivt i Kanada
Kanadensiska tv-bolaget CBC (public service) samlar rättelserna på en enkel sida med länkar till de inslag som rättelserna gäller. Intill finns även länkar till bolagets tittarombudsman.

Dagliga rättelser i Guardian
Svenska Dagbladet har sin kvalitetsredaktör som rättar fel i den dagliga papperstidningen. All heder åt den funktionen! Men rättelserna finns inte på nätet. Gör som The Guardian, dag efter dag efter dag…

IV) Utveckla kompetensen

Oerhört mycket information finns att söka, bland annat på internet. Det gäller att hitta rätt och relevant information, att kunna värdera den samt sätta in den i ett sammanhang.

Så gräver du djupare (i Sverige)
På Grävande journalisters hemsida finns en avdelning som heter Verktyg. Däri finns en avdelning för Grävtips. De handlar bland annat om att tygla skjutjärnssjukan, hålla lågan brinnande och använda Excel.

Vilka handlingar kan journalister få ut? Aktuella svenska fall
Föreningen Grävande journalister samlar i Öppenhetsbanken utslag i olika domstolar som bland annat gäller rätten att få ut uppgifter och dokument.

Så gräver du djupare (iUSA)
Här hittar du metodtips och exempel på undersökande journalistik i USA

Så gräver du djupare (över gränserna)
Politik och pengar rör sig friare över gränserna än vad journalister gör. European Fund for Investigative Journalism vill stimulera internationella grävprojekt.

Project for Excellence in Journalism
The Pew Research Center's Project for Excellence in Journalism är baserat i Washington och har en väldigt fullmatad hemsida, bland annat med verktyg för journalister.

Poynter Institute
Här kan du surfa runt och hitta resurser beträffande nyhetsvärdering, etiska resonemang, berättande och mångfaldsperspektiv.

Update – på danska
Om du kan läsa danska hittar du en mängd rapporter och tips på den danska portalen för journalistisk kompetensutveckling.

Fällor i statistiken
Frilansjournalisten Peeter-Jaan Kask har skrivit boken Förbannade lögner (Hjalmarson & Högberg, 2007) om olika knep som används i sifferkriget för att påverka samhällsdebatten. Nyttig läsning för såväl väljare och valda som för medier och medborgare.

Opinionsundersökningar inför val
Detaljerad information som SNS samlat in om hur olika undersökningsföretag använder olika metoder när de pejlar den politiska opinionen – och får delvis olika resultat.

Sju regler när du rapporterar om undersökningar
Sju regler från organisationen Stats vid Georg Mason-universitetet i Washington. Regel nr 7 heter ”PR plays on laziness – your laziness”. Stats granskar mediers användning av statistik och ger tips om hur användningen kan förbättras.

Matematikern Rebecca Goldins tips
Rebecca Goldin från Stats menar att medierapporteringen ofta hävdar ett orsakssamband mellan två variabler när den underliggande undersökningen enbart visat en samvariation.

Tips om källkritik
Medieforskaren Thorsten Thurén ger en översikt över källkritikens olika delar.

Källkritik på internet
Skriften kom redan 2000 och exemplen kan kännas dammiga idag, men resonemangen och principerna är fortfarande givande.
Rapporten skrevs för Styrelsen för psykologiskt försvar, en myndighet som upphörde 2009. Arkivet ska successivt föras över till den nya Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Fall inte för faktoiderna
Var religionen enligt Marx verkligen ett opium för folket? Trodde medeltidens människor verkligen att jorden var platt? Kolla dina referenser på Peter Olaussons hemsida om faktoider: ”försanthållna osanningar, halvsanningar och missuppfattningar”.

Forum för felfinnare
Mats Orveland har samlat såväl skrönor och myter i medier som länkar till andra felfinnarsajter.

Bloggen om Bad Science
På bloggen finns aktuella exempel och utsnitt från intervjuer och föreläsningar om misshandel av forskningsresultat.

Hälsosam granskning
Media Doctor Australia undersöker löpande utifrån fasta kriterier om medicin- och hälsojournalistiken är oberoende av läkemedelsbolag och förhållandet mellan saklighet och sensationalism i rapporteringen. Deras checklista kan användas som en egen koll före publicering.

Tankebrott och skeptikerskola
En blogg om logiska felslut i samhällsbevakningen som innehåller många tips om var man kan kontrollera uppgifter och uppfattningar. Samt med en skola för skeptiker.

Goda råd för konfliktjournalister
Dart Center for Journalism and Trauma vid University of Washington i Seattle är specialiserad på journalistik, trauman och katastrofer.
På hemsidan, som också har en skandinavisk avdelning, finns artiklar, forskningsresultat, utbildningsresuser och debatt- och dialogforum. Och mer därtill.

Lär dig mer om brottsoffer
Brottsofferjourernas riksförbund har material som är bra för journalister att studera för att bättre kunna hantera svåra situationer.

Följ den nordiska medieforskningen
Medieforskning bedrivs vid en rad högskolor och universitet runtom i Sverige och i Norden. En genväg till deras resultat finns hos Nordicom vid Göteborgs universitet.
Pågående och avslutade arbeten går att leta fram i deras databaser och tidskrifter. En hel del finns tillgängligt online.

V) Höj kvaliteten

Journalistisk kvalitet bygger på omsorg om alla led i nyhetsbevakningen. Var placeras resurserna? Vilka områden bevakas? Vilka idéer gynnas? Vilken kunskap finns om behoven hos människor och samhälle? Vilken noggrannhet och vilket omdöme används vid faktasökning, faktaurval, intervjuer, sammanställning och presentation?

Läsesal i medieetik
Yrkesorganisationen Society of Professional Journalists i USA har på sin hemsida en samling artiklar, ”a reading room”, med anknytning till medieetik. En rubrik lyder Stereotyper gynnas av lata reportrar.

Jeff Jarvis om journalistisk kvalitet
Till de traditionella värdena noggrannhet, relevans och renhårighet lägger bloggaren och journalistutbildaren Jeff Jarvis transparens och interaktivitet.

Vad journalistik bör vara
Journalister och medieforskare i USA som bekymrats över journalistikens och mediernas utveckling har sammanställt 10 principer som de anser bör vara utmärkande för journalistik. Gäller dessa även dagens svenska medier?

Olle Stenholms råd
Sök sanningen! Var rättvis! Visa medkänsla! Tre uppmaningar från framlidne pressombudsmannen Olle Stenholm som fortfarande gäller som riktmärken för god journalistik.

Mediekritik från FN
Under de fem senaste åren har FN:s pressavdelning tagit fram en lista över 10 stora nyheter som man anser att medierna har missat eller haft svårt att bevaka. Värt att beakta?

Blogg om vetenskap i medier
Trevor Butterworth, tidigare bl a vid mediekritiska NewsWatch, rapporterar på Stats blogg om aktuella exempel på hur vetenskapliga rön behandlas – och ibland misshandlas – i medierna.

Dålig vetenskap (i medier)
Läkaren Ben Goldacre skriver sedan 2003 kolumnen Bad Science i brittiska The Guardian. Där gisslar han publicitetshungriga forskare, politiker och annonsörer samt källokritiska journalister.

Uppdaterade potentiella faktoider
Lennart Olausson bloggar om aktuella förhållanden som så småningom kan dokumenteras på hans hemsida om belagda faktoider.

VI) öka mångfalden i medierna

Till kvaliteten hör mångfalden. I perspektiv, bakgrund, nyanser, erfarenheter och tyngdpunkter.

Allt är möjligt
Ett mediekritiskt nätverk som granskar, informerar och debatterar människoskildringar i massmedierna.

Quick Response
Quick Response startades 1999 inom Röda Korsets ungdomsförbund. Anställda journalister granskar de stora nyhetsmediernas bevakning av invandring, integration och främlingsfientlighet och rapporterar på nätet och i nyhetsbrev.

Klarar du hinderbanan?
Handikappförbunden har gjort en spännande webbplats som utmanar besökarnas kunskaper och fördomar – och som samtidigt skänker kunskap.

Funktionsnedsatta medier
Granska dina egna fördomar, de kan leda till stereotypa beskrivningar som grundas i din egen rädsla för att omfattas av fysisk eller mental funktionsnedsättning. Det är ett av många råd på denna sida med tips från USA.

Spelet om mångfalden
Vad gör du som tidningschef om du beskylls för att inte satsa i ett marginaliserat bostadsområde? Hyr en PR-konsult eller sänker annonspriserna i området? Maynard Instititute har skapat ett onlinespel i olika svårighetsgrader.

Amerikanska branschstudier om mediemångfald
Maynard Institute i USA samlar rapporter och studier.

Media Diversity Institute
Institutet har samlat tips och checklistor för reportrar och redaktörer inom femton olika områden.

MediaWise
MediaWise skapades i början av 1990-talet av människor som kände sig misshandlade av brittiska medier. I stället för att nöja sig med att klaga beslöt de sig för att försöka förbättra medierna genom att föra ut sina erfarenheter. Organisationen förmedlar kunskaper bland annat om bevakning av självmord, barn, flyktingar, brottsoffer och utsatta minoriteter.

VII) Öka granskningen av er själva och av andra medier

Granska varandra. Låtsas inte om att medier inte har makt och inte är värda att bevaka. Inrätta mediereportrar som får möjlighet att bygga egen kunskap och egna kontaktnät – också med användarna. Granska mediernas innehåll, inte enbart medieföretagens bokslut.

Det är en skandal att vare sig TV4 eller SVT har återkommande program med reporterresurser som granskar medierna. Gör som Sveriges Radio!

Granska er själva. Inför användarombudsmän, gärna utifrån (alltså inte från den egna organisationen) och med ett tidsbegränsat mandat. Om det är för dyrt med heltidstjänster, pröva deltid i stället, exempelvis med någon tidigare journalist som undervisar eller forskar i journalistik. Eller varför inte en pensionerad journalist?
När ni granskar makten i ert spridningsområde (för det gör ni väl?), glöm inte att granska er egen makt.

Accountable news – ansvariga nyheter
Stephen Pritchard är ordförande i ONO, Organization of News Ombudsmen. Han tror på journalistisk granskning – även av medier.

Ur Norges pressetiska regler
”1.4. Det er pressens rett å informere om det som skjer i samfunnet og avdekke kritikkverdige forhold. Det er pressens plikt å sette et kritisk søkelys på hvordan mediene selv fyller sin samfunnsrolle.”

Granskning kan göras på många sätt
Här har vi samlat fler än 60 olika mediegranskare. Välj någon av de modellerna. Eller skapa en ny. Det viktigaste är att du tar med medierna i samhällsgranskningen.