Lär dig mer om medier
Här följer kommenterade länkar om journalistik, mediekunskap, källkritik, medieetik, drev och medieforskning.
Vad är journalistik?
Ett resultat av en sökning på Google. Ibland levereras cirkelresonemang: Journalistik är det som görs i press, radio och tv; journalistik är det som görs av journalister… Resultatet är magert och räcker inte för den som vill försöka förstå hur nyhetsmedier fungerar.
Encyclopedia of Journalism
Ett omfattande uppslagsverk över journalistik är på gång, som främst förefaller ha en amerikansk inriktning. Den löser alltså ännu inte vårt definionsbehov.
Nationalencyklopedins definition av journalistik
Uppslagsverket kommer lite längre i sin beskrivning: journalistik ” skiljer sig från skönlitteratur genom att inte syssla med fiktion och från vetenskapligt arbete genom krav på aktualitet”, men är inte uttömmande.
Jesper Strömbäck om journalistik
Medieforskaren Jesper Strömbäck, numera professor vid Mittuniversitetet, skriver:
” Journalistik är en specifik form av medieinnehåll vars syfte är att så långt som möjligt ta reda på vad som är sant och relevant och rapportera det på ett sätt som möjliggör för medborgarna att fritt och självständigt kunna ta ställning i samhällsfrågor.
För att kunna göra detta krävs det att journalistiken håller tron på objektiva sanningar levande och strävar efter att komma så nära dessa som möjligt både i det egna arbetet och i det journalistiska innehållet – utan att för den skull någonsin tro att det går att lyckas fullt ut. Det går dock att ge mer eller mindre sanningslika journalistiska beskrivningar av verkligheten.”
Citatet finns på sidan 15 i skriften ”Medierna som fjärde statsmakt”, Demokratiinstitutet, 2003.
Vad journalistik bör vara
Journalister och medieforskare i USA som bekymrats över journalistikens och mediernas utveckling har sammanställt 10 principer som de anser bör vara utmärkande för journalistik. Dessa principer kan inspirera till frågor om vilka principer som är vägledande för svenska medier.
Fakta om svenska medier
Radio- och tv-verket ger varje år ut en sammanställning över de svenska medierna. Här finns rapporten för 2008. Tidigare rapporter finns på verkets hemsida.
Mediesamhället
Medieläraren Jonas Ahlberg gjorde för några år sedan en kurs för självstudier om det moderna mediesamhället. Det innehåller material och övningar om mediernas historia, nyhetsvärdering och källkritik bland annat. Du hittar fram till kursen genom att gå till ’mina kurser’ i vänsterspalten, vidare till ’självstudier i olika ämnen’ och sedan till ’Mediesamhälllet’
Medieordlista och mediefakta
Översikter och begrepp finns samlade på mediekompass.se.
Media literacy - mediekunskap
Brittiska tillsynsmyndigheten Ofcom fick för några år sedan ett tilläggsuppdrag: att sprida kunskaper om elektroniska mediers funktioner, effekter, faror och fördelar. På hemsidan finns en översikt över resurser för media literacy – mediekunskap.
Aktiv utbildning i Kanada
I Kanada görs sedan början av 1990-talet ett omfattande arbete med att sprida kritisk mediekunskap till barn och ungdomar. Media Awareness Network har samlat material för lärare och föräldrar på sin sajt, bland annat om fördomar, våld, hat och privatliv på nätet. En vecka i november varje år ordnas en kampanjvecka i skolor och föreningar över hela landet.
Center for media literacy
Baserad i Kalifornien och med 20 år på nacken har denna organisation samlat artiklar och utbildningsmaterial i sin läsesal på nätet, the reading room.
Tips om källkritik
”Källkritiken stimulerar till en sund skepsis mot auktoriteter” skriver medieforskaren Thorsten Thurén och ger en översikt över metodens olika verktyg för att bedöma nyhetsförmedlingens sanningshalt.
Dagstidningen som källa
Ett kritiskt underlag om källor och urval för skolundervisning i Västsverige som är värd att sprida i en vidare krets.
Mediasmarta ungdomar
Sveriges Annonsörer har ett utbildningsmaterial för ungdomar om reklam som ska ’fostra kritiska mediekonsumenter’. Det heter Mediasmart.
Verkligt viktigt
Diskussionsfrågor och tips om kön och reklam i medier finns hos mediekritiska nätverket Allt är möjligts sajt för ungdomar ’Verkligt viktigt’.
Säkrare nätsajter med certifiering?
Internetbolagens branschorganisation Bitos, med telekom- och medieföretag bl a, driver projektet Certifierad sajt: ”En certifierad sajt agerar enligt Bitos etiska riktlinjer bl.a. för att rensa sajten från otillåtet materiel, som t.ex. innehåller rasism, barnpornografi eller annat som bryter mot lagar och god etik”, heter det på Bitos hemsida.
Lobbyister försöker plantera nyheter –
– och lyckas allt som oftast. Här dryftar journalister och påtryckare metoder och omfattning i ett panelsamtal på SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle.
Hur känner man igen en planterad nyhet?
Statsvetaren Carl Melin presenterar på SNS uppdrag några olika sätt att bedöma om en nyhet är planterad av påtryckare eller uppgrävd av journalister.
Tips om att granska nyhetstext
I boken ”Nyheter – att läsa tidningstext” av Kristina Lundgren, Birgitta Ney och Thorsten Thurén, Ordfront, 1999, finns bl a en checklista i 23 punkter om vinkling (från vilket perspektiv är artikeln skriven?), källkritik (saknas relevanta uppgifter?) och retorik (vad förutsätts vara självklart?).
Så resonerar journaliststuderande
Karlstads universitet driver en journalistutbildning på distans. En av övningsuppgifterna går ut på att eleverna ska blogga om journalistisk etik. Här finns resultaten vårterminen 2008. Om du klickar på ’hela min profil’ vid lärarens namn högt uppe i vänsterspalten så hittar du även höstterminen 2008 och även senare kurser.
Vad journalistik kan påverkas av på nätet
I november 2008 höll Aftonbladets chefredaktör Jan Helin ett anförande på MedieAkademin i Göteborg om läsarinriktad och/eller marknadsanpassad journalistik på nätet.
Journalistik behövs – inte tidningar…
Bloggaren och författaren Clay Shirky ”tänkte det otänkbara” i ett inlägg som snabbt blev läst och omtalat.
Göteborgs-Postens etikbibel
Ett omfattande aktstycke på 30 sidor som ger en god inblick i hur en stor dagstidning presenterar en genomtänkt hållning till sina publicistiska uppgifter och till sitt ansvar.
Men trots bibeln kan det bli fel
Ett exempel på att källkritiken kan bli bristfällig för nyheter som kommer just före pressläggning är påstådda upplopp i Hjällbo i nordöstra Göteborg. Några krossade rutor förvandlades till ’upplopp’.
Den sensationella löpsedeln (akademiskt)
Avtrubbning och normförskjutning påverkar läsarens uppfattning om vad som är sensationellt, enligt denna akademiska genomgång av Ulrik Volgsten.
Den sensationella löpsedeln (journalistiskt)
Journalisten Paul Frigyes skrev 2005 en bok om den svenska löpsedeln under 1900-talet: ”Nyhetsflås och tidsanda”, Carlssons förlag.
Vem ansvarar för rubriken?
I rubriken förtätas innehållet för att väcka läsintresse. Ibland blir det fel, och då kan ansvaret för felet diskuteras. Här är ett exempel från Svenska Dagbladet som mediegranskaren Second opinion lyft fram.
Vad är ett mediedrev?
I en tidig rapport från Sim(o) beskriver (på sidan 28) medieforskaren Lars Nord, numera professor vid Mittuniversitetet i Sundsvall, mediedrev som en omfattande och ensidig (storstadsmedie)bevakning under begränsad tid av dramatiskt förlopp med oviss utgång. Rapporten heter ”Statsråden och dreven” och behandlar Rainer-affären 1983 och Freivalds-affären 2000.
Ett oavvisligt allmänintresse
– om mediedrev och politiska affärer. Stefan Wahlberg (Timbro 2008) jämför Sahlinaffären 1995 och dataintrångsaffären 2006 och finner att mediernas proportionalitetsprincip sätts ur spel samt att medierna saknar kärringar mot strömmen.
Positiv marknadsföring av bok om drev
”Mediedrev – så överlever du” av Fredrik Runsiö och Karl-Ola Nilsson, Blue Publishing, 2005. Ur förlagets presentation: ”En bok om hur man förbereder sig inför en massmedie- granskning – och hur man tar sig ur den när den kommer.
När mediedrevet går sitter ingen säkert. Det är lätt att gripas av panik och göra något man får ångra, oavsett om man har rent mjöl i påsen eller inte. Enskilda personer, företag och organisationer med de mest hederliga avsikter kan råka illa ut när drevet går.
Mediedrev är en bok med handfasta råd om hur organisationer och företag kan förbereda sig inför mediestormar och rida ut dem med anseendet och förtroendet i behåll.”
Negativ recension av bok om drev
Göteborgs-Postens kulturchef Gabriel Byström dömer ut boken med råd till dem som drabbas av drev: ”deras verktygslåda stinker”.
Offentlighetens tribunal
Joakim Nilssons lic-avhandling i statsvetenskap från 2004 heter ”Offentlighetens tribunal. Drevkarlar och demokrati”, Lunds universitet. Drevjournalistiken ses, trots allvarliga individuella konsekvenser, som ett tecken på att pressens demokratiska granskningsfunktion fungerar.
Vilka avhandlingar har gjorts på JMK i Stockholm?
Här finns sammanfattningar av doktorsavhandlingar i journalistik och medievetenskap från 1990 och framåt som gjorts vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK) vid Stockholms universitet.
Vilka uppsatser har gjorts på JMK i Stockholm?
Här finns förteckningar över B-, C- och D-uppsatser. En del finns online.
Vilka böcker har publicerats på JMG i Göteborg?
Här finns korta upplysningar om vilka skrifter som publicerats i JMGs bokserie. JMG står för Institutionen för Journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.
Vilka uppsatser har gjorts på JMG i Göteborg?
Här finns förteckningar över B-, C- och D-uppsatser. En del finns online.
Fler uppsatser om journalistik och medier
Här kan du själv skriva in sökord och hitta ännu fler uppsatser om det du är intresserad av.
Vad arbetar nordiska medieforskare med?
Medieforskning bedrivs vid en rad högskolor och universitet runtom i Sverige och i Norden. En genväg till deras resultat finns hos Nordicom vid Göteborgs universitet.
Pågående och avslutade arbeten går att leta fram i deras databaser och tidskrifter. En hel del finns tillgängligt online.
Genusperspektiv på medier och medieforskning
Varför ler fler kvinnor än män på tidningsbilder?
Invandrare i pressen 1945-2000
En studie av tidningarna Arbetarbladet, Borås Tidning, Dagens Nyheter och Vestmanlands Läns Tidning visar bland annat att mediernas beskrivningar av invandrare påverkas av den för tiden gällande regeringspolitiken beträffande invandring.
En mer oberoende kommunjournalistik?
Tre medieforskare har undersökt lokalpressens bevakning av tre kommuner (Örebro, Lidköping och Vingåker) vid tre tillfällen: 1961, 1981 och 2001. Rapporteringen har blivit mer oberoende av den kommunala beslutsapparaten – men mer beroende av den journalistiska nyhetslogiken.
Vad vet journalister om sin publik?
Medieforskaren Bengt Johansson visar att journalisternas bild av vad publiken tycker om journalistiken inte stämmer på alla punkter.
Vad har världens medieforskare kommit fram till?
Det kan man försöka få fram med hjälp av Googles sökmotor för vetenskapliga publikationer, Google Scholar. Snart lär man sig vitsen med att precisera sig…
