sim(o) - mediestudier.se

Vetenskapsjournalistiken granskad
2005-05-13


I tider när dokusåpors pseudonyheter likt sport, brott och sex säljer som smör i solksken kan det förvåna att vetenskapsnyheter är efterfrågade i nästan lika stor utsträckning. Det är ofta ett mer svårtillgängligt material men det har i gengäld en så mycket större betydelse för människors säkerhet, välbefinnande och utveckling. Enligt vetenskapsjournalisten och medieforskaren David Finer tillhör nyheter om vetenskap och forskning det som beslutsfattare men även en bredare allmänhet helst konsumerar. Vad det beror på och i vilken utsträckning massmedierna tillfredställer denna - som man kan tycka - glädjande nyfikenhet är ämnet för boken Fokus Forskning - Vetenskapsjournalistikens olika roller som ges ut av Institutet för Mediestudier i samarbete med Sellin & Partner Bok och Idé AB (http://www.sellin.se/).

David Finer tar avstamp i en ögonblicksskildring av svenska massmedier i slutet av 2004 och går igenom ett nummer av Dagens Nyheter i detalj. Redan här kan läsaren skönja både positiva och negativa tendenser. Till de förra hör att vissa vetenskapsredaktioner är resursstarka, har kritisk massa och arbetar under drägliga villkor. Till det mer oroväckande inslagen hör att de flesta medieföretagen saknar resurser för vetenskaplig specialbevakning vilket har ökat beroendet av allmänreportrar och inköpt material. Den kunniga och väl underbyggda kritiska bevakningen av dessa gigantiska fält lyser då med sin frånvaro vilket öppnar för manipulation eller onödigt skrämmande mediedrev.

Finer, som bygger sin studie på erfarenheter som medicinreporter, en lång rad intervjuer och andras forskningsresultat, noterar att forskare och företag i ökad utsträckning förbigår massmedierna för att istället söka kommunicera direkt med allmänheten. Det sker genom reklam men också i ökad utsträckning via nya och allt snabbare medier i "cyberspace". Finer varnar för att möta detta med att göra vetenskapsnyheterna mer underhållande till förfång för den kritiska granskning som måste till innan forskare, företag och myndigheter bildar en svårgenomtränglig järntringel som i långa stycken stänger allmänheten ute.

Stiftelsen Institutet för mediestudier, Norra Benickebrinken 2, 111 31 Stockholm. E-post info@mediestudier.se Telefon 08 656 78 30
Producerad av Textalk

Annonser: