De svenska medierna har speglat sakpolitiken gällande EU-utvidgningen på ett förhållandevis balanserat sätt medan vrångbilder oftare förekommit när det gäller den utomparlamentariska organisationen Attac.

Till den slutsatsen kommer doktoranderna Anders Hellström och Marja Åkerström , Lunds universitet i en rapport skriven på uppdrag av Stiftelsen Institutet för Mediestudier i Stockholm.

Rapporten Spegel- eller vrångbild är en granskning av medierna under Sveriges EU-ordförandeskap med fokus på EU-utvidgning och Attac.

Delstudien som i huvudsak handlat om EU-utvidgningen är baserad på 708 tidnings- och etermediainslag medan delstudien om Attac omfattar 532 analysenheter.

Av materialet framgår att journalisterna ofta satt sig själva i centrum och är – med forskarnas vokabulär – dominerande aktörsgrupp. Hellström/Åkerström drar också slutsatsen att de varit dominerande i debatten.

Mediernas bevakning av utvidgningsprocessen har i långa stycken präglats av en sund kritisk ansats men det finns också rikliga exempel på hur ett metaforiskt språkbruk lett fel. Det har blivit förvillande exempelvis när EU-utvidgningen tämligen oomtvistat fått symbolisera fullbordandet av EU som fredsprojekt med Schengensamarbetet snarare liknats vid ett ´Fästning Europa´, trots att de två är parallella led i samma process.

Attac har i medierna beskrivits som en trend, en dagslända eller som ett mediefenomen men också som demokratins förnyare. Men Attac har under det svenska EU- ordförandeskapet också diskuterats utifrån de idéer och visioner organisationen verkar för.

Som väntat kretsar den kvantitativt största bevakningen kring EU-mötena och då i synnerhet toppmötet i Göteborg i juni 2001. Inom ramen för toppmötena var fokus på våldet och alternativa arrangemang. Demokratins problem i dag och i framtiden uppmärksammades också. Flera aktörer har valt att på olika sätt associera Attac med det inträffade våldet. Efter Göteborgsmötet glömdes de alternativa arrangemangen snabbt bort.

Författarna drar slutsatsen att mediernas bild av Attac visar att gränsdragningen mellan vad som räknas som demokratiskt legitimt och inte är oklart.

Anders Hellström är doktorand vid Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet. Marja Åkerström är doktorand vid Avdelningen för Medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet. Statsvetenskaplig handledare för projektet har varit docent Ole Elgström.